Artiklar

Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.

Mosaik för alla

Väggarna är täckta av färg och figurer. Det här är en internationell skola på hållbar väg – och det ska synas. 

MOSAIK, ETT FÄRGSTARKT och tåligt material med en lång och världsvid historia. Men kanske inte den lättaste av tekniker. För 75 sjuåringar.  

– Jodå, barn klarar mycket mer än man tror. Bara de får handledning, säger konstpedagog Annika Eriksdotter som leder den konstnärliga gestaltningen på Kronoparksskolan.  

Raket, prinsessa, himlakroppar och en katt. Ur ettornas alla teckningar har Annika valt detaljer, förstorat dem och med hjälp av skolans träslöjdslärare ligger nu figurerna på hyvelbänkarna, utsågade i MDF-plattor och klara för konst.  

– Får vi ta en stjärna?  

Annika stryker ett limlager på träformen och lämnar över till Jijjo och Karolina. Tjejerna samarbetar metodiskt kringformen. Diskuterar kanters utformning och lämpliga nyanser för mitten och för spetsarna. Hämtar blått, gult och guld. Koncentrationen är påtaglig.

– Nu är det viktigt att ni trycker på varje sten, påminner Annika.

Ludvig och Abdallah, som ägnar sig åt en välkomstskylt i raketens svans, har fått problem med bokstäverna och behöver hjälp. N:et får inte plats på skissen och hur stavas egentligen välkommen? Fattas det inte ett m också?  

– BRA ATT NI PLANERAR ARBETET, berömmer Annika, som snabbt hittar en lösning. Vi improviserar lite, det får bli välkomna istället. Hon berättar varför bokstäverna måste vara svarta och varför det behövs en kant runt hela svansen.

– Annars kommer inte ordet att synas. Sen kan ni fylla på med färg. Frågan är vad som blir snyggast. Guld eller silver. Killarna är inte helt överens, men klistret börjar stelna och de måste bestämma sig. Det är snart dags att lämna över till nästa grupp, som får ta vid där kompisarna slutat. Det behövs många händer för att fylla en hel raket.  

I två dagar har Annika ägnat sig åt ettorna i klasserna A och B. Fyra åt gången kommer eleverna ner till slöjdsalen. De jobbar i par och har hela tiden sin handledare inom räckhåll.

– Jag har ansvar för helheten och den yttre formen, arbetslagen består av barn. Vi gör det här ihop.

ANNIKA BERÄTTAR OM tankarna bakom den konstnärliga gestaltningen av trapphuset. Som alltid utgick hon från de som ska använda platsen. Hur upplevs den och hur skulle de som vistas här vilja att den upplevs? Hon började med att träffa barn och personal.  

– Det jag fick med mig från samtalen var en önskan om färg och identitet. Kronoparksskolan är ”En internationell skola på hållbar väg” och det ska synas, vill rektorn. Sen hur det syns är konstnärens ansvar. Tillsammans med barnen tog sig Annika an utmaningen. I en trappuppgång krävs robusta material. Hundratals barn och vuxna passerar dagligen. Annika ville inte jobba med väggmålningar, det kändes för vanligt och enkelt. Valet föll istället på mosaik, ett tåligt material som på olika sätt för tankarna till mångfald. Färger, mönster och stenars storlek kan varieras i en oändlig kombination. Ett djärvt val för ett jobb som ska utföras av 75 sjuåringar.

Annika håller med om att trappuppgångarnas stora konstverk ska vara ett resultat av mångas arbeten, så många att ingen riktigt håller 

reda på vem som gjort vad, bara att alla hjälpt till. Processen kännetecknas av samarbete, kompromisser och kunskap.  

– Och det man lägger ner mycket tid på utstrålar kvalitet. 

– Här är det helt naturligt att inte se lika ut. Mosaikprinsessan är ett exempel. Att kronan och hennes hjärta skulle vara av guld rådde enighet om, ögonen däremot fick olika färger, ett blått och ett brunt Snart ska både kungligheter och stjärnor upp på väggen. ”Mission completed”, konstaterar Annika och tycker att uppdraget gått över förväntan. Hon är både inspirerad och nöjd.  

SPÅREN AV MÅNGFALD finns också i själva görandet. På en skola där 33 språk pratas kan diskussionerna om identitet låta väldigt olika, även om Disney och Star Wars präglar de flesta sjuåringars vardag så blir samtalen annorlunda jämfört med en homogen grupp, tycker Annika.  

– Man kan aldrig planera allt i förväg. Man måste improvisera och vila i att våga. Det har varit en fantastisk resa tillsammans med barnen.

Läs vad läraren tycker om projektet här. 

Läs om rektorn bakom projektet och om hennes vision för Kronoparksskolan här. 

Text: Helena Söderqvist

Foto: Øjvind Lund

Lämna ett svar

Skapa konto