Pedagog Värmland | Artikel | Hur svårt är det att få ett A?

Hur svårt är det att få ett A?

Det är inte bara eleverna som undrar hur svårt det är att få ett A i betyg. Elevernas föräldrar är minst lika nyfikna. Är det svårare att få ett A än att få en 5:a? Och visst måste det vara mycket svårare att få ett A än ett MVG, för ett MVG är väl ungefär som ett B eller?

Det är förståeligt att man gärna vill översätta dagens betygsskala till de beteckningar man själv hade i skolan men det låter sig inte riktigt göras. Vi kan använda en idrottsmetafor för att förklara varför ett A inte är det samma som en 5:a, ett MVG eller ens ett MVG+. Tänk dig att vi gör en liknelse mellan prestationen som krävs för att få betyg och att hoppa höjdhopp. Att sätta betyg är visserligen mer invecklat än att mäta höjden på ett hopp men tanken med metaforen är att visa svårigheten med att översätta ett betyg från en skala till en annan.

Höjdhopp och längdhopp

Illustration: Ola Henningsson

I läroplanen finns det fasta kunskapskrav som talar om vad som krävs för att få ett A i betyg. Det kan liknas vid att det krävs att du kan hoppa över en viss höjd för att få högsta betyg. Kom också ihåg att alla kroppsdelar, delar av kunskapskravet, behöver komma över ribban. Om en eller några delar inte når över A-ribban men däremot klarar C-höjden kan du möjligtvis få betyget B. Säg att kravet för A ligger på 1 meter och 80 centimeter. Hur högt låg då MVG-ribban? Det går inte att säga vilken höjd MVG-ribban låg på eftersom kunskapskraven i dagens läroplaner (Lgr11 eller Gy11) inte är utformade på samma sätt som de betygskriterier som gällde i de gamla läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94). Man mäter helt enkelt inte samma sak.

Ett A är inte det samma som ett MVG

Om vi fullföljer vår liknelse från idrottens värld kan man säga att de gamla läroplanerna istället för att mäta kunskapen i form av hoppförmågan i höjdhopp mätte hoppförmågan i längdhopp. Säg att kravet för MVG då motsvarades av ett längdhopp på 5 meter och 50 centimeter. Är då ett A det samma som ett MVG? Nej, det inser ju alla. Men även om betygen inte mäter samma sak borde man ändå kunna säga något om svårighetsnivån, kan tyckas. Och det kanske man kan men vissa elever har mer fallenhet för höjdhopp och andra elever har mer fallenhet för längdhopp. Det är därför inte säkert att en elev som fick ett MVG också skulle få ett A och vice versa. En stor del av kunskapskraven i 2011 års läroplaner handlar till exempel om att kunna resonera, argumentera och använda ämnesbegrepp på funktionellt sätt. God språkförståelse och kommunikativ förmåga är därför viktigt för att kunna nå ett A. Det var viktigt att kunna uttrycka sig väl även tidigare men i dagens kunskapskrav betonas denna form av kunnande ännu starkare. Utifrån vår liknelse kan vi säga att båda idrottsgrenarna visserligen förutsätter någon form av generell kompetens, kanske spänst, men att grenarna skiljer sig åt en del när det gäller vilka färdigheter eller tekniker som är mest utslagsgivande.

Ett A är med andra ord inte det samma som ett MVG och än mer komplicerat blir det när vi försöker översätta ett A eller ett MVG till skalan 1-5. Eftersom de godkända stegen E-A i dagens betygsskala också är fem till antalet är det lätt att tro att en 1:a motsvarar ett E, en 2:a ett D och så vidare. Men så fungerar det inte. Till skillnad från dagens och gårdagens betygsskalor hade skalan 1-5 inga fasta kunskapsnivåer att uppnå. Skalan 1-5 var en del av ett relativt betygssystem där elevernas kunskaper jämfördes inbördes. Betyget 3 var en form av mittvärde som det var tänkt att de medelduktiga eleverna skulle få. De som var lite bättre än ”medeleleven” skulle få en 4:a och de som var allra bäst skulle få en 5:a. I sin strängaste form skulle skalan 1-5 följa en normalfördelningskurva där de 7 procenten som hade sämst kunskaper skulle få en 1:a, nästkommande 24 procent en 2:a, 38 procent en 3:a, 24 procent en 4 och slutligen de bästa 7 procenten en 5:a. Nu följde betygsutfallet, om ordleken tillåts, inte normalfördelningskurvan till ”hundra procent” men tanken var att en stor grupp elevers betygsutfall skulle påminna om normalfördelningskurvan. Om vi återgår till vår liknelse från idrottsvärlden kan man säga att de elever som hoppade allra bäst, klart bättre än de flesta av sina kamrater, var de som fick en 5:a. Hur hoppen skulle gå till, det vill säga om de skulle utföras på höjden, på längden eller på tvären, var däremot inte lika reglerat i läroplanen.

betygskurva 1-5
Illustration: Betygsskalan 1-5 normalfördelningskurva

Tanken med idrottsliknelsen är att visa att det är minst sagt vanskligt att försöka översätta ett betyg i en skala till ett motsvarande betyg i någon av de andra betygsskalorna. Dock nöjer sig inte alla med det svaret. Många föräldrar formulerar om frågan till ett påstående. – Ett A måste ju ändå vara svårare än ett MVG eftersom det förut bara fanns tre godkända steg och nu finns det ju fem. Om man nödvändigtvis vill kunna jämföra svårigheten i att få högsta betyg under olika tidsperioder så kan man se på betygsstatistik. Då kan man konstatera att sista året då betyg gavs enligt skalan G-VG-MVG så fick nästan 20 procent av Sveriges niondeklassare betyget MVG i ett ”normalsvårt” ämne. Andelen MVG varierade dock från ett ämne till ett annat. I idrott och hälsa fick till exempel över 25 procent högsta betyg medan andelen MVG var under 15 procent i matematik. När det gäller den nya betygsskalan fick i år omkring 12 procent A i ett ”normalsvårt” ämne. Skillnaden mellan olika ämnen är fortfarande stor. I engelska fick till exempel nära 20 procent A, att jämföra med matematik där andelen A var under 10 procent.

Andelen A lägre än andelen MVG

Om vi jämför andelen elever i årskurs 9 som lyckades få MVG 2012 med andelen elever som fick A 2015 så kan vi konstatera att andelen A är lägre än vad andelen MVG var. – Där ser du! A är alltså nästan dubbelt så svårt som ett MVG, utbrister kanske någon. Men kom då ihåg att det inte finns något som säger att andelen A måste ligga på en viss procentsats. Om några år kanske det ser annorlunda ut och framförallt kan det se väldigt olika ut i olika klasser då andelen elever med betyget A, teroetiskt sett, kan variera mellan 0 och 100 procent.

Ytterligare en sak som gör att vissa tror att betygsskalorna kan läggas bredvid varandra och betygen därmed översättas från den ena skalan till den andra, är att ett A i betyg räknas om till 20 poäng när eleven söker till gymnasiet, vilket även ett MVG gjorde. Ett B ger 17,5 poäng ett C 15 poäng (likt ett VG gav) och så vidare ner till E som ger 10 poäng och ett inte godkänt betyg F ger 0 poäng. Detta är ett sätt att omvandla enskilda betyg till ett meritvärde och speglar inte någon absolut skillnad i svårighetsgrad. Ett A är varken lika svårt som det gamla MVG eller dubbelt så svårt som det nuvarande E:et. Det går med andra ord utmärkt att omvandla ett visst betyg i den nya och den gamla skalan till en betygspoäng för att få fram ett meritvärde som man söker utbildningar utifrån. Det går också att undersöka hur stor andel som fick ett visst betyg olika år i olika skalor. Däremot går det inte att säga att ett visst betyg i nuvarande skalan E-A är exakt samma sak som ett visst betyg i någon av de skalor som elevernas föräldrar är mer bekanta med. Det är som att jämföra äpplen och päron eller om du så vill höjdhopp och längdhopp.

Peter Wall
Kvalitetsstrateg Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstads kommun

{ "ImageClass": "Timber\\Image", "PostClass": "Timber\\Post", "TermClass": "Timber\\Term", "object_type": "post", "custom": { "_thumbnail_id": "5611", "_fgd2wp_old_node_id": "1175", "teaser_image": "5611", "_teaser_image": "field_61d462bc64616", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c", "related_title": "Kontakta Peter Wall", "_related_title": "field_61d462b9716a3" }, "id": 5610, "ID": 5610, "post_author": "2003", "post_content": "

Det \u00e4r inte bara eleverna som undrar hur sv\u00e5rt det \u00e4r att f\u00e5 ett A i betyg. Elevernas f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r minst lika nyfikna. \u00c4r det sv\u00e5rare att f\u00e5 ett A \u00e4n att f\u00e5 en 5:a? Och visst m\u00e5ste det vara mycket sv\u00e5rare att f\u00e5 ett A \u00e4n ett MVG, f\u00f6r ett MVG \u00e4r v\u00e4l ungef\u00e4r som ett B eller? <\/p>

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt att man g\u00e4rna vill \u00f6vers\u00e4tta dagens betygsskala till de beteckningar man sj\u00e4lv hade i skolan men det l\u00e5ter sig inte riktigt g\u00f6ras. Vi kan anv\u00e4nda en idrottsmetafor f\u00f6r att f\u00f6rklara varf\u00f6r ett A inte \u00e4r det samma som en 5:a, ett MVG eller ens ett MVG+. T\u00e4nk dig att vi g\u00f6r en liknelse mellan prestationen som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 betyg och att hoppa h\u00f6jdhopp. Att s\u00e4tta betyg \u00e4r visserligen mer invecklat \u00e4n att m\u00e4ta h\u00f6jden p\u00e5 ett hopp men tanken med metaforen \u00e4r att visa sv\u00e5righeten med att \u00f6vers\u00e4tta ett betyg fr\u00e5n en skala till en annan.<\/p>

$\"H\u00f6jdhopp$ <\/p>

Illustration: Ola Henningsson<\/em><\/p>

I l\u00e4roplanen finns det fasta kunskapskrav som talar om vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00e5 ett A i betyg. Det kan liknas vid att det kr\u00e4vs att du kan hoppa \u00f6ver en viss h\u00f6jd f\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6gsta betyg. Kom ocks\u00e5 ih\u00e5g att alla kroppsdelar, delar av kunskapskravet, beh\u00f6ver komma \u00f6ver ribban. Om en eller n\u00e5gra delar inte n\u00e5r \u00f6ver A-ribban men d\u00e4remot klarar C-h\u00f6jden kan du m\u00f6jligtvis f\u00e5 betyget B. S\u00e4g att kravet f\u00f6r A ligger p\u00e5 1 meter och 80 centimeter. Hur h\u00f6gt l\u00e5g d\u00e5 MVG-ribban? Det g\u00e5r inte att s\u00e4ga vilken h\u00f6jd MVG-ribban l\u00e5g p\u00e5 eftersom kunskapskraven i dagens l\u00e4roplaner (Lgr11 eller Gy11) inte \u00e4r utformade p\u00e5 samma s\u00e4tt som de betygskriterier som g\u00e4llde i de gamla l\u00e4roplanerna (Lpo 94 och Lpf 94). Man m\u00e4ter helt enkelt inte samma sak.<\/p>

Ett A \u00e4r inte det samma som ett MVG<\/h2>
Om vi fullf\u00f6ljer v\u00e5r liknelse fr\u00e5n idrottens v\u00e4rld kan man s\u00e4ga att de gamla l\u00e4roplanerna ist\u00e4llet f\u00f6r att m\u00e4ta kunskapen i form av hoppf\u00f6rm\u00e5gan i h\u00f6jdhopp m\u00e4tte hoppf\u00f6rm\u00e5gan i l\u00e4ngdhopp. S\u00e4g att kravet f\u00f6r MVG d\u00e5 motsvarades av ett l\u00e4ngdhopp p\u00e5 5 meter och 50 centimeter. \u00c4r d\u00e5 ett A det samma som ett MVG? Nej, det inser ju alla. Men \u00e4ven om betygen inte m\u00e4ter samma sak borde man \u00e4nd\u00e5 kunna s\u00e4ga n\u00e5got om sv\u00e5righetsniv\u00e5n, kan tyckas. Och det kanske man kan men vissa elever har mer fallenhet f\u00f6r h\u00f6jdhopp och andra elever har mer fallenhet f\u00f6r l\u00e4ngdhopp. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte s\u00e4kert att en elev som fick ett MVG ocks\u00e5 skulle f\u00e5 ett A och vice versa. En stor del av kunskapskraven i 2011 \u00e5rs l\u00e4roplaner handlar till exempel om att kunna resonera, argumentera och anv\u00e4nda \u00e4mnesbegrepp p\u00e5 funktionellt s\u00e4tt. God spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else och kommunikativ f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt f\u00f6r att kunna n\u00e5 ett A. Det var viktigt att kunna uttrycka sig v\u00e4l \u00e4ven tidigare men i dagens kunskapskrav betonas denna form av kunnande \u00e4nnu starkare. Utifr\u00e5n v\u00e5r liknelse kan vi s\u00e4ga att b\u00e5da idrottsgrenarna visserligen f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon form av generell kompetens, kanske sp\u00e4nst, men att grenarna skiljer sig \u00e5t en del n\u00e4r det g\u00e4ller vilka f\u00e4rdigheter eller tekniker som \u00e4r mest utslagsgivande.<\/p>
Ett A \u00e4r med andra ord inte det samma som ett MVG och \u00e4n mer komplicerat blir det n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6vers\u00e4tta ett A eller ett MVG till skalan 1-5. Eftersom de godk\u00e4nda stegen E-A i dagens betygsskala ocks\u00e5 \u00e4r fem till antalet \u00e4r det l\u00e4tt att tro att en 1:a motsvarar ett E, en 2:a ett D och s\u00e5 vidare. Men s\u00e5 fungerar det inte. Till skillnad fr\u00e5n dagens och g\u00e5rdagens betygsskalor hade skalan 1-5 inga fasta kunskapsniv\u00e5er att uppn\u00e5. Skalan 1-5 var en del av ett relativt betygssystem d\u00e4r elevernas kunskaper j\u00e4mf\u00f6rdes inb\u00f6rdes. Betyget 3 var en form av mittv\u00e4rde som det var t\u00e4nkt att de medelduktiga eleverna skulle f\u00e5. De som var lite b\u00e4ttre \u00e4n \u201dmedeleleven\u201d skulle f\u00e5 en 4:a och de som var allra b\u00e4st skulle f\u00e5 en 5:a. I sin str\u00e4ngaste form skulle skalan 1-5 f\u00f6lja en normalf\u00f6rdelningskurva d\u00e4r de 7 procenten som hade s\u00e4mst kunskaper skulle f\u00e5 en 1:a, n\u00e4stkommande 24 procent en 2:a, 38 procent en 3:a, 24 procent en 4 och slutligen de b\u00e4sta 7 procenten en 5:a. Nu f\u00f6ljde betygsutfallet, om ordleken till\u00e5ts, inte normalf\u00f6rdelningskurvan till \u201dhundra procent\u201d men tanken var att en stor grupp elevers betygsutfall skulle p\u00e5minna om normalf\u00f6rdelningskurvan. Om vi \u00e5terg\u00e5r till v\u00e5r liknelse fr\u00e5n idrottsv\u00e4rlden kan man s\u00e4ga att de elever som hoppade allra b\u00e4st, klart b\u00e4ttre \u00e4n de flesta av sina kamrater, var de som fick en 5:a. Hur hoppen skulle g\u00e5 till, det vill s\u00e4ga om de skulle utf\u00f6ras p\u00e5 h\u00f6jden, p\u00e5 l\u00e4ngden eller p\u00e5 tv\u00e4ren, var d\u00e4remot inte lika reglerat i l\u00e4roplanen.<\/p>
$\"betygskurva$
Illustration: Betygsskalan 1-5 normalf\u00f6rdelningskurva<\/em><\/p>
Tanken med idrottsliknelsen \u00e4r att visa att det \u00e4r minst sagt vanskligt att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vers\u00e4tta ett betyg i en skala till ett motsvarande betyg i n\u00e5gon av de andra betygsskalorna. Dock n\u00f6jer sig inte alla med det svaret. M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar formulerar om fr\u00e5gan till ett p\u00e5st\u00e5ende. - Ett A m\u00e5ste ju \u00e4nd\u00e5 vara sv\u00e5rare \u00e4n ett MVG eftersom det f\u00f6rut bara fanns tre godk\u00e4nda steg och nu finns det ju fem. Om man n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vill kunna j\u00e4mf\u00f6ra sv\u00e5righeten i att f\u00e5 h\u00f6gsta betyg under olika tidsperioder s\u00e5 kan man se p\u00e5 betygsstatistik. D\u00e5 kan man konstatera att sista \u00e5ret d\u00e5 betyg gavs enligt skalan G-VG-MVG s\u00e5 fick n\u00e4stan 20 procent av Sveriges niondeklassare betyget MVG i ett \u201dnormalsv\u00e5rt\u201d \u00e4mne. Andelen MVG varierade dock fr\u00e5n ett \u00e4mne till ett annat. I idrott och h\u00e4lsa fick till exempel \u00f6ver 25 procent h\u00f6gsta betyg medan andelen MVG var under 15 procent i matematik. N\u00e4r det g\u00e4ller den nya betygsskalan fick i \u00e5r omkring 12 procent A i ett \u201dnormalsv\u00e5rt\u201d \u00e4mne. Skillnaden mellan olika \u00e4mnen \u00e4r fortfarande stor. I engelska fick till exempel n\u00e4ra 20 procent A, att j\u00e4mf\u00f6ra med matematik d\u00e4r andelen A var under 10 procent.<\/p>
Andelen A l\u00e4gre \u00e4n andelen MVG<\/h2>
Om vi j\u00e4mf\u00f6r andelen elever i \u00e5rskurs 9 som lyckades f\u00e5 MVG 2012 med andelen elever som fick A 2015 s\u00e5 kan vi konstatera att andelen A \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n vad andelen MVG var. \u2013 D\u00e4r ser du! A \u00e4r allts\u00e5 n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 sv\u00e5rt som ett MVG, utbrister kanske n\u00e5gon. Men kom d\u00e5 ih\u00e5g att det inte finns n\u00e5got som s\u00e4ger att andelen A m\u00e5ste ligga p\u00e5 en viss procentsats. Om n\u00e5gra \u00e5r kanske det ser annorlunda ut och framf\u00f6rallt kan det se v\u00e4ldigt olika ut i olika klasser d\u00e5 andelen elever med betyget A, teroetiskt sett, kan variera mellan 0 och 100 procent.<\/span><\/p>
Ytterligare en sak som g\u00f6r att vissa tror att betygsskalorna kan l\u00e4ggas bredvid varandra och betygen d\u00e4rmed \u00f6vers\u00e4ttas fr\u00e5n den ena skalan till den andra, \u00e4r att ett A i betyg r\u00e4knas om till 20 po\u00e4ng n\u00e4r eleven s\u00f6ker till gymnasiet, vilket \u00e4ven ett MVG gjorde. Ett B ger 17,5 po\u00e4ng ett C 15 po\u00e4ng (likt ett VG gav) och s\u00e5 vidare ner till E som ger 10 po\u00e4ng och ett inte godk\u00e4nt betyg F ger 0 po\u00e4ng. Detta \u00e4r ett s\u00e4tt att omvandla enskilda betyg till ett meritv\u00e4rde och speglar inte n\u00e5gon absolut skillnad i sv\u00e5righetsgrad. Ett A \u00e4r varken lika sv\u00e5rt som det gamla MVG eller dubbelt s\u00e5 sv\u00e5rt som det nuvarande E:et. Det g\u00e5r med andra ord utm\u00e4rkt att omvandla ett visst betyg i den nya och den gamla skalan till en betygspo\u00e4ng f\u00f6r att f\u00e5 fram ett meritv\u00e4rde som man s\u00f6ker utbildningar utifr\u00e5n. Det g\u00e5r ocks\u00e5 att unders\u00f6ka hur stor andel som fick ett visst betyg olika \u00e5r i olika skalor. D\u00e4remot g\u00e5r det inte att s\u00e4ga att ett visst betyg i nuvarande skalan E-A \u00e4r exakt samma sak som ett visst betyg i n\u00e5gon av de skalor som elevernas f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r mer bekanta med. Det \u00e4r som att j\u00e4mf\u00f6ra \u00e4pplen och p\u00e4ron eller om du s\u00e5 vill h\u00f6jdhopp och l\u00e4ngdhopp.<\/p>
Peter Wall
Kvalitetsstrateg Barn- och ungdomsf\u00f6rvaltningen, Karlstads kommun<\/p>", "post_date": "2015-12-22 14:28:17", "post_excerpt": "", "post_parent": 0, "post_status": "publish", "post_title": "Hur sv\u00e5rt \u00e4r det att f\u00e5 ett A?", "post_type": "post", "slug": "hur-svart-ar-det-att-fa-ett", "_thumbnail_id": "5611", "_fgd2wp_old_node_id": "1175", "teaser_image": "5611", "_teaser_image": "field_61d462bc64616", "featured_teaser": "0", "_featured_teaser": "field_61d462b2e583c", "related_title": "Kontakta Peter Wall", "_related_title": "field_61d462b9716a3", "post_date_gmt": "2015-12-22 14:28:17", "comment_status": "open", "ping_status": "open", "post_password": "", "post_name": "hur-svart-ar-det-att-fa-ett", "to_ping": "", "pinged": "", "post_modified": "2015-12-22 14:28:17", "post_modified_gmt": "2015-12-22 14:28:17", "post_content_filtered": "", "guid": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/201512\/hur-svart-ar-det-att-fa-ett\/", "menu_order": 0, "post_mime_type": "", "comment_count": "0", "filter": "raw", "status": "publish", "type": { "slug": "post", "name": "post", "label": "Inl\u00e4gg", "labels": { "name": "Inl\u00e4gg", "singular_name": "Inl\u00e4gg", "add_new": "L\u00e4gg till nytt", "add_new_item": "L\u00e4gg till nytt inl\u00e4gg", "edit_item": "Redigera inl\u00e4gg", "new_item": "Nytt inl\u00e4gg", "view_item": "Visa inl\u00e4gg", "view_items": "Visa inl\u00e4gg", "search_items": "S\u00f6k inl\u00e4gg", "not_found": "Inga inl\u00e4gg hittades.", "not_found_in_trash": "Inga inl\u00e4gg hittades i papperskorgen.", "parent_item_colon": null, "all_items": "Alla inl\u00e4gg", "archives": "Inl\u00e4ggsarkiv", "attributes": "Inl\u00e4ggsattribut", "insert_into_item": "Infoga i inneh\u00e5ll", "uploaded_to_this_item": "Uppladdat till detta inl\u00e4gg", "featured_image": "Utvald bild", "set_featured_image": "Ange utvald bild", "remove_featured_image": "Ta bort utvald bild", "use_featured_image": "Anv\u00e4nd som utvald bild", "filter_items_list": "Filtrera inl\u00e4ggslista", "filter_by_date": "Filtrera efter datum", "items_list_navigation": "Navigation f\u00f6r inl\u00e4ggslista", "items_list": "Inl\u00e4ggslista", "item_published": "Inl\u00e4gget har publicerats.", "item_published_privately": "Inl\u00e4gget har publicerats privat.", "item_reverted_to_draft": "Inl\u00e4gget har \u00e5terst\u00e4llts till utkastet.", "item_scheduled": "Inl\u00e4gget har schemalagts.", "item_updated": "Inl\u00e4gget har uppdaterats.", "item_link": "Inl\u00e4ggsl\u00e4nk", "item_link_description": "En l\u00e4nk till ett inl\u00e4gg.", "menu_name": "Inl\u00e4gg", "name_admin_bar": "Inl\u00e4gg" }, "description": "", "public": true, "hierarchical": false, "exclude_from_search": false, "publicly_queryable": true, "show_ui": true, "show_in_menu": true, "show_in_nav_menus": true, "show_in_admin_bar": true, "menu_position": 5, "menu_icon": "dashicons-admin-post", "capability_type": "post", "map_meta_cap": true, "register_meta_box_cb": null, "taxonomies": [], "has_archive": false, "query_var": false, "can_export": true, "delete_with_user": true, "template": [], "template_lock": false, "_builtin": true, "_edit_link": "post.php?post=%d", "cap": { "edit_post": "edit_post", "read_post": "read_post", "delete_post": "delete_post", "edit_posts": "edit_posts", "edit_others_posts": "edit_others_posts", "delete_posts": "delete_posts", "publish_posts": "publish_posts", "read_private_posts": "read_private_posts", "read": "read", "delete_private_posts": "delete_private_posts", "delete_published_posts": "delete_published_posts", "delete_others_posts": "delete_others_posts", "edit_private_posts": "edit_private_posts", "edit_published_posts": "edit_published_posts", "create_posts": "edit_posts", "set_posts_status": "set_posts_status" }, "rewrite": false, "show_in_rest": true, "rest_base": "posts", "rest_namespace": "wp\/v2", "rest_controller_class": "WP_REST_Posts_Controller", "rest_controller": null }, "excerpt": false }

{ "video": { "kategoripanel": true, "senaste": true }, "default_post_image": { "ID": 10202, "id": 10202, "title": "pv-placeholder", "filename": "pv-placeholder.jpg", "filesize": 47120, "url": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "link": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/pv-placeholder\/", "alt": "", "author": "2003", "description": "", "caption": "", "name": "pv-placeholder", "status": "inherit", "uploaded_to": 0, "date": "2022-02-08 13:12:58", "modified": "2022-02-08 13:12:58", "menu_order": 0, "mime_type": "image\/jpeg", "type": "image", "subtype": "jpeg", "icon": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-includes\/images\/media\/default.png", "width": 1200, "height": 630, "sizes": { "thumbnail": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-400x400.jpg", "thumbnail-width": 400, "thumbnail-height": 400, "medium": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-800x420.jpg", "medium-width": 800, "medium-height": 420, "medium_large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder-768x403.jpg", "medium_large-width": 768, "medium_large-height": 403, "large": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "large-width": 1200, "large-height": 630, "1536x1536": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "1536x1536-width": 1200, "1536x1536-height": 630, "2048x2048": "https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/pv-placeholder.jpg", "2048x2048-width": 1200, "2048x2048-height": 630 } }, "featured_blogs": [ { "data": { "ID": "2084", "user_login": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_pass": "$P$B6UIsoNBjQkKAzy37xFmT34NFCipRO.", "user_nicename": "maria-ripemo", "user_email": "maria.ripemo@hotmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2019-09-09 20:24:43", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "maria.ripemo@hotmail.com" }, "ID": 2084, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2044", "user_login": "Jennelie \u00d6rtendahl", "user_pass": "$P$BEtYKaAO1fiDpvJ68oGO561MIaUCwa\/", "user_nicename": "jennelie-ortendahl", "user_email": "ortendahljennelie@gmail.com", "user_url": "", "user_registered": "2015-08-19 13:27:19", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "Jennelie \u00d6rtendahl" }, "ID": 2044, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null }, { "data": { "ID": "2054", "user_login": "SOL i V\u00e4rmland", "user_pass": "$P$B9sEAS7872fGIqXBYRSeC6DdjVY61q1", "user_nicename": "sol-i-varmland", "user_email": "marleneandersson7@icloud.com", "user_url": "", "user_registered": "2016-06-02 11:41:04", "user_activation_key": "", "user_status": "0", "display_name": "SOL i V\u00e4rmland" }, "ID": 2054, "caps": { "blogger": true }, "cap_key": "wp_capabilities", "roles": [ "blogger" ], "allcaps": { "create_posts": true, "level_0": true, "read": true, "edit_media": true, "upload_files": true, "edit_blogs": true, "publish_blogs": true, "edit_published_blogs": true, "edit_private_blogs": true, "edit_events": true, "publish_events": true, "edit_published_events": true, "edit_private_events": true, "assign_verksamheters": true, "assign_amnens": true, "assign_temas": true, "assign_kommuners": true, "blogger": true }, "filter": null } ], "featured_events": [ 11713, 11344, 11706 ], "wordlists": [ { "title": "Hem- och konsumentkunskap", "int_name": "hemochkonsumentkunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1rFDx9yveliwcrqUGUGzKhEhPLvHVS78N13tcEtzq7PY\/edit?usp=sharing", "description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Hem- och konsumentkunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d. Listan \u00e4r uppdelad i fyra avdelningar: Mat och m\u00e5ltider, h\u00e4lsa, konsumtion och ekonomi, milj\u00f6 och livsstil.", "information": "

Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F,O", "published": true }, { "title": "Allm\u00e4nna skolord", "int_name": "allmannaskolord", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "F", "published": true }, { "title": "Vardagsord", "int_name": "konversation", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)", "information": "

Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning", "int_name": "syv", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,G", "published": true }, { "title": "Religionskunskap", "int_name": "religionskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,T,U", "published": true }, { "title": "Samh\u00e4llskunskap", "int_name": "samhallskunskap", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Sex och samlevnad", "int_name": "sexochsamlevnad", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing", "description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.", "information": "

Bilderna kommer fr\u00e5n bildstod.se och anv\u00e4nds med\u00a0licens<\/a>\u00a0fr\u00e5n ARASAAC, Linn Greaker Design, Sclera symbols och Humblepics.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,H", "published": true }, { "title": "Historia", "int_name": "historia", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Xij0BQmUDmh8SANWWwxMuq6ns-AbtLf9aqHw-3mEuNI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet historia, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "

Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,I", "published": true }, { "title": "Kemi", "int_name": "kemi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/142W9EMXGXy5U-kYen3LX9hTvB6ElV-r55vbaJtWcxgw\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet kemi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,F", "published": true }, { "title": "Biologi", "int_name": "biologi", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1xcurwFH5hMHmlRiPne8mjnioMO-BWyVlEouSCV0em9c\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet biologi, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Teknik", "int_name": "teknik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1lwxorTOtOSVW2OCuvdfbavz8X8NcVPO1kLUOQIj17mI\/edit?usp=sharing", "description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet teknik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.", "information": "", "id_column": "B", "default_column_to_show": "C", "languages_columns": "D,E,F", "published": true }, { "title": "Matematik", "int_name": "matematik", "url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/127_tcIgVsIWerDzipTxNz8Mb9ZJY92S58x5shBv6VqU\/edit?usp=sharing", "description": "\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r hittar du l\u00e4nk till Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k.", "information": "

\u00c4mnesord i matematik finns inte i Skolord \u00e4nnu, men h\u00e4r \u00e4r Skolverkets material med termer p\u00e5 26 spr\u00e5k:<\/p>\n

Termer f\u00f6r matematikundervisning p\u00e5 olika spr\u00e5k<\/a><\/p>\n", "id_column": "ej relevant", "default_column_to_show": "", "languages_columns": "", "published": true } ], "wordlist_instructions_box": { "heading": "Aktivera uppl\u00e4sning", "lead": "De svenska orden och vissa andra spr\u00e5k g\u00e5r att f\u00e5 uppl\u00e4sta i Skolord.", "button_url": "\/i-undervisningen\/nyanlanda\/skolord-amnesord-pa-olika-sprak\/upplasning-av-skolord", "button_label": "Instruktioner f\u00f6r uppl\u00e4sning" }, "theme_blog": { "color": "blue", "heading": "Blogg", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla blogginl\u00e4gg p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_blogpage": { "color": "blue", "heading": "Bloggar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se alla bloggar p\u00e5 webbplatsen." }, "theme_article": { "color": "orange", "heading": "Artiklar", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du l\u00e4sa alla artiklar som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_video": { "color": "green", "heading": "Video", "subheading": "", "lead": "H\u00e4r kan du se de filmer som \u00e4r publicerade p\u00e5 den h\u00e4r webbplatsen." }, "theme_event": { "color": "pink", "heading": "Evenemang", "subheading": "Inspireras och utvecklas tillsammans", "lead": "I kalendern hittar du f\u00f6rel\u00e4sningar, kurser och annat inom omr\u00e5det utbildning och skola, fr\u00e5n olika arrang\u00f6rer." }, "theme_document": { "color": "gray", "heading": "Dokument", "subheading": "", "lead": "" }, "footer_text": "\u00a9 [YEAR] Pedagog V\u00e4rmland, alla r\u00e4ttigheter reserverade." }

Artiklar

Hur svårt är det att få ett A?

Ett A är inte det samma som ett MVG

Andelen A lägre än andelen MVG

Lämna ett svar Avbryt svar

post

tags

fields