Sångpåse – språkutveckling i ett sammanhang

Susanne Oldin arbetar inom grundsärskolan i Karlstads kommun och undervisar elever från åk 1-6. Hennes nuvarande elever ligger på en mycket varierad utvecklingsnivå, med en kognitiv ålder som spänner mellan ca 2 år till ca 12 år. Många av eleverna har en annorlunda inlärningsprofil och/eller komplicerad inlärningsförmåga och då gäller det att individanpassa material och övningar för att varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas så mycket som möjligt.

Susanne Oldin och Pelle Ottosson Eld

– Vi funderade mycket kring hur vi kunde utveckla språk och tal, framför allt hur vi kunde utveckla de elever med en begränsad verbal kommunikation, säger Susanne Oldin. Eftersom de elever vi tänkte jobba med är mycket intresserade av musik valde vi att utgå från en klassisk barnvisa. Utifrån sången skulle eleverna få framställa sin egen sångpåse. Förutom att tillverka själva påsen skulle eleverna med hjälp av olika material och tekniker även tillverka innehållet.

Föremål som ska hamna i en sångpåse: en råtta, en hatt, en katt och en ficka med fyra hål.

– Vi förstärkte sångens innehåll ytterligare genom att arbeta med den visuellt på olika sätt, använde rörelser och tecken, samt sjöng och spelade till den individuellt och i grupp.

– Vi satte oss ned och skrev en pedagogisk planering där vi försökte väva in så många ämnen som möjligt, säger Susanne Oldin. Det visade sig att vi kunde integrera såväl Bild, Musik, Svenska, Slöjd som Teknik. Utifrån Syfte och Centralt innehåll i LGR11 tittade vi på VILKA förmågor eleven skall utveckla samt HUR undervisningen skulle gå till.

– Därefter kopplade vi bedömningen till gällande kunskapskrav när vi tittade på VAD eleven skall bedömas utifrån. Vi funderade även över hur vi skulle kunna få eleverna integrerade i själva utvärderingsprocessen, hur de skulle kunna visa vad de lärt sig, med minimal användning av verbal kommunikation.

Sång med hjälp av flanotavla

– Vi startade alltid varje pass med att sjunga sången. Till detta använde vi en flanotavla där utvalda ord med text- och bildstöd fanns representerade. För att förstärka tecknade vi till varje bild.

– Därefter fick eleverna utifrån ett tydligt bildschema tillverka och framställa olika innehåll. Visst innehåll framställdes under ett lektionspass och annat jobbade vi med vid flera tillfällen. Tanken var att bildschemat skulle vara så tydligt och konkret att eleverna utifrån sina förutsättningar kunde vara så självständiga som möjligt.

Bildschemat ska vara så tydligt som möjligt.

–Vi dokumenterade varje moment med hjälp av kamera. Efter att varje föremål var framställt fick eleverna visa vad de lärt sig genom att lägga bilderna från de olika momenten i rätt ordning. Då allt innehåll var tillverkat avslutade vi med att framställa själva sångpåsen. Däri lade vi elevernas egentillverkade föremål och texten med bildstöd till sången.

Bildstöd för tillverkningen av sångpåsen.

Så här kan en sångpåse om en spindel se ut.

Text och föremål till Imse vimse spindel-sångpåsen.

Här har eleven utvärderat genom att lägga bilderna på de olika momenten i rätt ordning.

– Det vi har märkt är att genom konkret och tydligt visuellt material, i kombination med sång och musik, så har våra elever använt mer verbalt tal. Vi har också märkt att eleverna fått en större känsla av sammanhang när det vi har arbetat med inte varit lösryckta moment utan de har kunnat sätta in det i någon form av kontext, säger Susanne Oldin.

Slutligen, kan du gissa vilken sång de här föremålen hör till?

Ett stort tack till personal och elever på Gruvlyckeskolan och Susanne Oldin för att ni ville dela med er av bilder, video, dokument och berättelsen om hur ni jobbar!