Åmål

Att skörda det som såtts

Årets Lyft är till ända. Eller har precis startat hur man nu ser på det. Meningen med det treåriga åtagandet kring olika kompetenshöjande insatser som Åmåls kommun gått in i är naturligtvis att frukterna av det arbete vi lagt ner inte tar slut i och med att tiden för de pedagogiska träffarna är över för terminen, utan att allt vi sått kan skördas och förädlas under resten av denna termin och att hela tiden fortsätta utvecklas och skicka ut revor för nya idéer att ta form.

Vässa kunskaperna

Det är nog få som skulle säga att läraryrkets roligaste inslag är att bedöma elevarbeten. Däremot vill vi se hur kunskaperna används, fördjupas och vässas. I våra styrdokument har Skolverket definierat kunskapskraven och ett antal värdeord uttrycker hur väl eleven klarar av att leva upp till dessa krav. Då är det naturligtvis högst relevant att fråga sig om vi vet vad enkelt, relativt utförligt, välgrundat, nyanserat och så vidare står för.

Att läsa är svårt

"Att läsa är svårt". Ingen vidare positiv rubrik kan tyckas, men låt mig utveckla. Från förskoleklassen möter barn texter i skolmiljö och tränas att själva koda av informationen. Ända upp i åk 3 på gymnasiet tränas man sedan i att läsa olika texter. De akademiska texter som elever förväntas läsa och skapa innebörd från i kursen Svenska 3 kan exempelvis inte betecknas som lätta med någon måttstock. Men detta rör sig ändå bara om en typ av läsning – tolkning av verbaltext (endast ord). Idag läser vi inte texter endast, eller ens oftast, på det viset.

Krångliga begrepp med innebörd

Att finna relevanta källor är en av delarna när det kommer till att använda information. Hur tillförlitligheten hos dessa ska bedömas är den andra delen. Vi som lärare behöver både förkovra oss i litteratur kring källkritik och tillfällen att dryfta saker som filterbubblor eller Wikipedias källkvalitet. Något som stod klart för oss under förra årets Läslyft var hur förkunskaperna inom ett område är viktiga för hur man tar till sig ett material och närmar sig ett nytt område.

En smal repertoar

Källhantering är ett ständigt aktuellt område som vi lärare ofta återkommer till och diskuterar hur vi borde förbättra. I vårt senaste Lärlyftsmaterial finns en uppsjö handledningsverktyg och modeller för informationssökning och vi föresatte oss inom gruppen att hålla oss till en av dessa när vi arbetade med källor. Jag själv var intresserad av att se hur det gick till när eleverna tog sig an ett medvetet lite luddigt formulerat problem där de behövde söka svar från källor.

Är det bara att googla?

Informationskompetens är ett begrepp som inbegriper många av de utmaningar vi ställs inför i vår undervisning. Eller kanske mer rätt: elevernas utmaningar. Cecilia Gärdén presenterar i artikeln Informationssökning på internet begreppet som en literacitet vilken inrymmer förmåga att veta vilken information man är i behov av, hur man ska ta fram källmaterial som hör till en viss uppgift och hur relevanta dessa källor är.

Att styra eller inte styra

Vid förra lärträffen diskuterade vi bland annat elevers delaktighet i utformandet av undervisningen, vilket jag skrev om i förra inlägget. Vi sade bland annat att vi inte kommer dithän att vi ger eleverna fullt inflytande över undervisningen, även om de teorier vi läste pekade åt det hållet. Vi har därför under ett par veckor lagt extra fokus på att iaktta vilket elevinflytande vi faktiskt ger eleverna i olika lägen och försökt formulera fördelar och nackdelar.

Att öppna världar

”Vi lärare ska öppna världar åt eleverna. De lever i en värld som ännu inte blivit stor nog och vår uppgift är att göra denna större.” Så sammanfattade en gruppdeltagare lärarens roll i förhållande till elevens när det kommer till delaktighet i undervisningen. Det kanske låter lite provocerande och togs upp när vi diskuterade Eva Aleby och Ulrika Bergmarks artikel Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen.

Sidor

Prenumerera på RSS - Åmål