Karlstad

Resursfördelningen styr bort från att utveckla inkluderande lärmiljöer

Rubriken handlar om skolans stöd- och elevhälsoarbete. Rubriken är tagen från slutbetänkandet av Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11). Jag tycker den här rubriken är utmanande och den sätter fingret på något viktigt. Vi i skolan har hamnat i ett läge där mycket av diskussionen handlar om mer resurser. Vi ropar att vi behöver bli fler som arbetar i skolan.

Struktur, ramar och estetiska lärprocesser

Att undervisa i estetiska uttrycksformer, det är väl bara att ”släppa loss”? Tvärtom menar jag, för mig innebär det ett noga planerat lärandeobjekt med tydliga ramar men som inom dessa uppmuntrar till fantasi och kreativitet. Mitt arbete måste vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Ett syfte med den här bloggen är att ge de estetiska uttrycksformerna en högre dignitet genom att koppla samman teori med praktik. I Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Pramling Samuelsson m.fl.

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande potential utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning

I skollagens 2 kap 25 § står följande mening att läsa: elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Meningen sätter sökljuset på många viktiga punkter. Jag funderar dock mest kring ordet främst. Vad betyder det egentligen att en elevhälsa främst ska vara något? Främst är ett ord som förpliktigar och pekar ut riktning. Det ordet ställer stora krav på oss som arbetar i elevhälsan.

The sky has no limits - Vi hänger på!

Jag tänker fortsätta att diskutera föregående blogginläggs tema om vikten av fantasi. Detta gör jag genom att citera ett nästan hundra år gammalt uttryck från ingen mindre än Albert Einstein:

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.” (Einstein, 1929)

Pretentiöst snack och menlöst arbete från ledning/EHT

Det är skillnad på prat om värdegrund från ledning och EHT, en helt annan att faktiskt efterleva det. Bättre med mindre pretentiösa inlägg som svämmar över sajterna och mer aktion och närvaro i verksamheten. Värdegrund handlar inte om vackra ord och dokument. Det handlar om närvaro och vara genuin i det man gör. Personalen är fantastisk men jag är rädd för att allt pretentiöst snack och menlöst arbete från ledning/EHT tar tid från det som faktiskt gör skillnad. Låt lärarna vara lärare. Ge dom rätt förutsättningar!

Dags att ta plats!

Jag vill uppriktigt säga att det inte är helt lätt att få sin röst hörd när det gäller pedagogiskt arbete med estetiska uttrycksformer. När utrymmet för de estetiska ämnena i skolan krymper, och jag ibland möter attityden att dessa inte är ”lika viktiga” som andra ämnen känner jag mig frustrerad. Då förskolan inte är ämnesuppdelad på samma sätt som grundskolan ges fler möjligheter till att arbeta integrerat med de estetiska uttrycksformerna, även om en ofta måste hävda vikten och förståelsen av detta arbete.

Närvaro eller frånvaro?

Vilket fokus har du på frågan? Har du fokus på att öka närvaron eller minska frånvaron? Jag är medveten att för många så är det ingen skillnad, fokus ligger ju på att eleverna ska vara i skolan så mycket som möjligt. Jag menar att det är en stor skillnad. Om jag väljer att lägga fokus på elevens fråvaro, så hamnar också diskussionen lätt på det som ligger utanför skolan. Då är det lätt att glida in på diskussioner kring hemförhållande, elevernas äldre syskon och hur de var i skolan. Väljer jag i stället att lägga fokus på elevens närvaro, så hamnar diskussionen om vad vi i skolan kan göra.

Sidor

Prenumerera på RSS - Karlstad