Karlstad

Pretentiöst snack och menlöst arbete från ledning/EHT

Det är skillnad på prat om värdegrund från ledning och EHT, en helt annan att faktiskt efterleva det. Bättre med mindre pretentiösa inlägg som svämmar över sajterna och mer aktion och närvaro i verksamheten. Värdegrund handlar inte om vackra ord och dokument. Det handlar om närvaro och vara genuin i det man gör. Personalen är fantastisk men jag är rädd för att allt pretentiöst snack och menlöst arbete från ledning/EHT tar tid från det som faktiskt gör skillnad. Låt lärarna vara lärare. Ge dom rätt förutsättningar!

Dags att ta plats!

Jag vill uppriktigt säga att det inte är helt lätt att få sin röst hörd när det gäller pedagogiskt arbete med estetiska uttrycksformer. När utrymmet för de estetiska ämnena i skolan krymper, och jag ibland möter attityden att dessa inte är ”lika viktiga” som andra ämnen känner jag mig frustrerad. Då förskolan inte är ämnesuppdelad på samma sätt som grundskolan ges fler möjligheter till att arbeta integrerat med de estetiska uttrycksformerna, även om en ofta måste hävda vikten och förståelsen av detta arbete.

Närvaro eller frånvaro?

Vilket fokus har du på frågan? Har du fokus på att öka närvaron eller minska frånvaron? Jag är medveten att för många så är det ingen skillnad, fokus ligger ju på att eleverna ska vara i skolan så mycket som möjligt. Jag menar att det är en stor skillnad. Om jag väljer att lägga fokus på elevens fråvaro, så hamnar också diskussionen lätt på det som ligger utanför skolan. Då är det lätt att glida in på diskussioner kring hemförhållande, elevernas äldre syskon och hur de var i skolan. Väljer jag i stället att lägga fokus på elevens närvaro, så hamnar diskussionen om vad vi i skolan kan göra.

Undersökande kommunikation och utforskande uttryck

”Människans behov av kontakt finns där från början. Hennes förmåga att skapa likaså. Redan som foster formar vi språket, lyssnar till ljud och musik. När spela teater – hur tidigt kan vi börja – är således en retorisk fråga. 

Nu finns kunskap.” (Osten, 2009, s. 176).

Likvärdighet- en klassfråga?

Något som jag tänkt mycket på under en lång tid är hur vi skapar förutsättningar för en likvärdig skola. I skolan mäter vi likvärdighet utifrån det som går att mäta. Vi tittar på resultat på de nationella proven och vi tittar på meritvärden i de klasser som betygssätts. Något vi även tittar på är hur det särskilda stödet är fördelat på vår skola. När vi gör det ser vi något intressant. Innan jag går in på det behöver jag förklara varför jag väljer att fokusera på det särskilda stödet. Det går ju att argumentera att vi inte enbart ska lägga tonvikt på det kompensatoriska uppdrag vi har.

Pannkaka Ost - Att lyssna på barnen

I Lyssnandets pedagogik beskriver Åberg & Taguchi (2005) ordet ”hörstyrka” och förklarar detta som ett medvetet sätt att lyssna på vad barn uttrycker. Det handlar om att vara genuint nyfiken och lyssna ”på riktigt”. Ibland kanske vi tror att vi hör vad barnen säger, men har vi verkligen tagit oss tiden att lyssna ordentligt?

Barnkonventionen förklarad för barn

Filmen är tänkt att visas för barn på förskolan och i de lägre årskurserna i skolan. Den innehåller utvalda delar från filmerna om barnkonventionen gjorda utifrån Pernilla Stalfelts bok Alla barns rätt. Delat här med vänlig tillåtelse från Barnombudsmannen och Karlstads kommun. Urvalet är gjort av Anna Höij, Clara Nordell, Agneta Finell och Tobias Berger. Fritt att använda.

I barnkonventionens artikel 29 och 42 står det att varje land ska lära barnet om mänskliga rättigheter. Den här filmen kan vara en del i det arbetet.

Maria, sätt upp discolampan!

Det har varit en mycket annorlunda höst där vi alla påverkats av den pandemi som råder. För oss lärare och pedagoger har det inneburit en hel del nya arbetsuppgifter som legat en bit utanför vårt läraryrke. Stor flexibilitet har krävts och jag känner stolthet över alla lärare och pedagoger som skapat möjlighet för barn att fortgå med sin utbildning. För egen del upplever jag att vi denna höst inte haft möjlighet att genomföra projekt som vi gjort tidigare då det som sagt var har uppstått så många andra arbetsuppgifter. Men lite har det allt blivit…

Till alla sexor på Norrstrandsskolan

Det är snart dags för era första terminsbetyg. Jag vet att ni har haft en del samtal om betyg med era undervisande lärare och jag skulle vilja prata med er om just betyg. Jag vet att en del av er blir stressade av betyg och jag vet att en del av er gillar att ha något att jobba mot. Jag vet att några av er kommer få E och några kommer få A. Några kommer få F och andra kommer få C. Det kommer även sättas några B och några D. 

Relationellt ledarskap i klassrummet

Vilken typ av ledarskap krävs i ett klassrum för att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar att lära och utvecklas i ett inkluderande klassrum? Den frågan ställer sig Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, i boken Relationellt ledarskap i klassrummet- så skapas magi. Bokens titel skvallrar om vilket ledarskap som Åsas undersökning landat i.

Sidor

Prenumerera på RSS - Karlstad