Karlstad

Maria, sätt upp discolampan!

Det har varit en mycket annorlunda höst där vi alla påverkats av den pandemi som råder. För oss lärare och pedagoger har det inneburit en hel del nya arbetsuppgifter som legat en bit utanför vårt läraryrke. Stor flexibilitet har krävts och jag känner stolthet över alla lärare och pedagoger som skapat möjlighet för barn att fortgå med sin utbildning. För egen del upplever jag att vi denna höst inte haft möjlighet att genomföra projekt som vi gjort tidigare då det som sagt var har uppstått så många andra arbetsuppgifter. Men lite har det allt blivit…

Till alla sexor på Norrstrandsskolan

Det är snart dags för era första terminsbetyg. Jag vet att ni har haft en del samtal om betyg med era undervisande lärare och jag skulle vilja prata med er om just betyg. Jag vet att en del av er blir stressade av betyg och jag vet att en del av er gillar att ha något att jobba mot. Jag vet att några av er kommer få E och några kommer få A. Några kommer få F och andra kommer få C. Det kommer även sättas några B och några D. 

Relationellt ledarskap i klassrummet

Vilken typ av ledarskap krävs i ett klassrum för att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar att lära och utvecklas i ett inkluderande klassrum? Den frågan ställer sig Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, i boken Relationellt ledarskap i klassrummet- så skapas magi. Bokens titel skvallrar om vilket ledarskap som Åsas undersökning landat i.

Estetiska lärprocesser ger avtryck!

Jag har hittills beskrivit tre års arbete med estetiska lärprocesser. Det har sett lite olika ut beroende på vilket projekt som varit aktuellt. Första året skapades barnens egna sånger, d.v.s. varje barn fick sin egen sång utifrån vad hen uttryckte och kommunicerade. Grunden för detta låg i Läslyftet som är ett material från Skolverket framtaget för att främja barns språk-, läs- och skrivutveckling.

En bärande och lärande relation

Jag har arbetat som rektor sedan 2010 och har varje läsår genomfört olika typer av trivselenkäter i verksamheterna. Ni vet, enkäter där elever får ta ställning till huruvida de trivs och är trygga i skolan eller inte. Sedan har jag sammanställt dessa enkäter och använt dem som en grund för vårt kommande förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet eller inom ramen för arbetet med elevhälsan. Ofta så har enkäterna visat att en stor majoritet trivs och känner sig trygga i skolan.

Återkoppling och reflektion - slutkläm

Jag tar raskt vid där jag avslutade förra blogginlägget som handlade om återkoppling och reflektion. Föregående års arbete inkluderade bl.a. ett interkulturellt förhållningssätt och jag vill lyfta att detta även fanns med som en naturlig del i det här årets projekt. De estiska uttrycksformerna är ett sätt att kommunicera genom på olika vis, och som ett barn uttryckte ”vi pratar olika men är ändå lika”. Någon förmedlar sig genom dans, en annan genom en sång, och det här året hade vi förutom ett spansktalande barn även ett barn med grekiska som modersmål.

Värmlands bokfestival

skolprogram värmlands bokfestival 2020

Värmlands bokfestival kommer att år 2020 sändas live och det blir ingen fysisk bokfestival i Nöjesfabriken. Vi hoppas och tror att den digitala formen ska fungera bra i alla era olika skolmiljöer runt om i Värmland. Programmet med författarna är i stort sett oförändrat, vi har gjort några tidsjusteringar. Kristina Ohlsson har bestämt sig för att avstå. Hon vill träffa barnen på riktigt och återkommer 2021.

Analysarbete och elevhälsa

I vårt årshjul är vi äntligen framme vid det tillfälle då arbetslagen och elevhälsoteamet ses för att diskutera den analys pedagogerna gjort fram till nu. Nu går vi från den första utvecklingsperioden in i den andra utvecklingsperioden. Den här strukturen och rutinen är ny för oss så jag har en stor dos ödmjukhet inför att det är just nytt. Inför vårt gemensamma möte är tanken att varje pedagog ska fundera hur hen arbetar för att skapa tillitsfulla relationer för eleverna. Vi är även nyfikna på om pedagogen bedömer att hen har en bärande och lärande relation med alla elever.

Naturvetenskap - estetiska lärprocesser

I föregående inlägg beskrev jag hur matematik blev en del av estetiska lärprocesser, den här gången sätts naturvetenskap i fokus. Under arbetet med berättelsen om ”Kurran” följde vi vad som hände i naturen, dels genom att reflektera över bilderna i boken (som utspelar sig i skogen) men också genom att vara ute i förskolans närmiljö. Hur förändras löven under olika årstider? Hur ser olika blommor ut? Vad finns det för olika träd etc.? På förskolan är vi ute mycket (och i alla väder) vilket ger en naturlig möjlighet att undersöka djur och natur.

Sidor

Prenumerera på RSS - Karlstad