Drama

Jag tar raskt vid där jag avslutade förra blogginlägget som handlade om återkoppling och reflektion. Föregående års arbete inkluderade bl.a. ett interkulturellt förhållningssätt och jag vill lyfta att detta även fanns med som en naturlig del i det här årets projekt. De estiska uttrycksformerna är ett sätt att kommunicera genom på olika vis, och som ett barn uttryckte ”vi pratar olika men är ändå lika”. Någon förmedlar sig genom dans, en annan genom en sång, och det här året hade vi förutom ett spansktalande barn även ett barn med grekiska som modersmål.

I föregående inlägg beskrev jag hur matematik blev en del av estetiska lärprocesser, den här gången sätts naturvetenskap i fokus. Under arbetet med berättelsen om ”Kurran” följde vi vad som hände i naturen, dels genom att reflektera över bilderna i boken (som utspelar sig i skogen) men också genom att vara ute i förskolans närmiljö. Hur förändras löven under olika årstider? Hur ser olika blommor ut? Vad finns det för olika träd etc.? På förskolan är vi ute mycket (och i alla väder) vilket ger en naturlig möjlighet att undersöka djur och natur.

I mitt tidigare inlägg ”Medkänsla i moll” hänvisar jag till Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2018) där det under målet Normer och värden beskrivs att förskolan ska arbeta med etiska dilemman samt utveckla barns förmåga till empati (leva sig in i andra människors situation). Värdegrundsarbete är en mycket viktig del och genom att skapa möjligheter att få leva sig in i olika situationer redan för våra yngsta barn, kan vi förhoppningsvis lägga grund för öppenhet och solidaritet med andra.

 Enligt mål i Läroplan för förskolan, Lpfö 18 ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla ”fantasi och föreställningsförmåga” samt ”nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära” (Skolverket, 2019, s. 13). Att arbeta med estetiska lärprocesser är inte bara en möjlighet att nå kunskap på flera olika sätt, utan också en väg till fördjupat lärande.