Drama

Trevande början och en skarp tillsägelse (igen...)

Så drog en ny termin igång och jag började mitt arbete med lite äldre barn (3-5 år). Spännande att få se hur arbetet med estetiska lärprocesser kommer att bli – om, och i så fall hur, det kommer att förändras? Jag återser barn som tidigare ”gått” hos mig, ex. skaparen av Jag äter ingen kyckling, möter nya barn och samtidigt har jag förmånen att få fortsätta att följa de barn som bytt avdelning tillsammans med mig och som jag känt sen de började förskolan.

Repetition av metod och värdet i sig

Jag tänkte återigen visa på hur en kan använda estetiska uttrycksformer både som en metod för att lära sig om något annat, men även för att utforska det estetiska värdet i sig (och vad det innebär). Jag börjar med att citera Läroplan för förskolan, Lpfö 18:

 ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,” (Skolverket, 2018, s. 14)

Struktur, ramar och estetiska lärprocesser

Att undervisa i estetiska uttrycksformer, det är väl bara att ”släppa loss”? Tvärtom menar jag, för mig innebär det ett noga planerat lärandeobjekt med tydliga ramar men som inom dessa uppmuntrar till fantasi och kreativitet. Mitt arbete måste vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Ett syfte med den här bloggen är att ge de estetiska uttrycksformerna en högre dignitet genom att koppla samman teori med praktik. I Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Pramling Samuelsson m.fl.

The sky has no limits - Vi hänger på!

Jag tänker fortsätta att diskutera föregående blogginläggs tema om vikten av fantasi. Detta gör jag genom att citera ett nästan hundra år gammalt uttryck från ingen mindre än Albert Einstein:

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.” (Einstein, 1929)

Dags att ta plats!

Jag vill uppriktigt säga att det inte är helt lätt att få sin röst hörd när det gäller pedagogiskt arbete med estetiska uttrycksformer. När utrymmet för de estetiska ämnena i skolan krymper, och jag ibland möter attityden att dessa inte är ”lika viktiga” som andra ämnen känner jag mig frustrerad. Då förskolan inte är ämnesuppdelad på samma sätt som grundskolan ges fler möjligheter till att arbeta integrerat med de estetiska uttrycksformerna, även om en ofta måste hävda vikten och förståelsen av detta arbete.

Undersökande kommunikation och utforskande uttryck

”Människans behov av kontakt finns där från början. Hennes förmåga att skapa likaså. Redan som foster formar vi språket, lyssnar till ljud och musik. När spela teater – hur tidigt kan vi börja – är således en retorisk fråga. 

Nu finns kunskap.” (Osten, 2009, s. 176).

Pannkaka Ost - Att lyssna på barnen

I Lyssnandets pedagogik beskriver Åberg & Taguchi (2005) ordet ”hörstyrka” och förklarar detta som ett medvetet sätt att lyssna på vad barn uttrycker. Det handlar om att vara genuint nyfiken och lyssna ”på riktigt”. Ibland kanske vi tror att vi hör vad barnen säger, men har vi verkligen tagit oss tiden att lyssna ordentligt?

Sidor

Prenumerera på RSS - Drama