Drama

Plötsligt händer det!

Under projektet med ”Lilla Bokbryggan” och ”Flera språk i barngruppen”, där vi arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt genom estetiska lärprocesser, hände också andra saker parallellt, som för mig knyter an till föregående års arbete med ”Barnens sånger”. Jag har tidigare beskrivit hur jag i möjligaste mån arbetat för att det skulle bli just barnens egna sånger. För mig innebär det att de estetiska lärprocesserna når fler nivåer när det gäller både ett metodarbete men kanske än mer i att utforska det intrinsikala, värdet i sig.

Barnens ord

Jag börjar återigen med att citera ur Läroplan för förskolan, Lpfö 98 där det står att förskolan ska ”främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning” (Skolverket, 2018, s. 16). Detta kan sammankopplas med The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education, där Bamford (2006) genom sin forskning visar på hur arbete med estetiska uttrycksformer genererar en delaktighet och samhörighet för alla.

Medkänsla i moll

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) beskrivs under mål beträffande Normer och värden att förskolan ska arbeta med etiska dilemman samt utveckla barns förmåga till empati (leva sig in i andra människors situationer). Värdegrundsarbete är en mycket viktig del och genom att skapa möjligheter redan för våra yngsta barn att få leva sig in i olika situationer kan vi förhoppningsvis lägga grund för öppenhet och solidaritet med andra. 

Olika, lika, tillsammans!

Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan meningsskapande som att gå bortom begreppet kvalitet för att kunna inrymma frågor om olika och mångfaldiga perspektiv. Detta menar jag kan appliceras på arbetet med interkulturalitet. Genom att barnen ges möjlighet att upptäcka flera sätt att kommunicera, agera och interagera skapas inte bara en förståelse och ett intresse för olika kulturer, det ger även en djupare mening, ett intrinsikalt värde i sig.

Let's dance!

Som jag tidigare beskrivit så ser jag de estetiska uttrycksformerna som ett sätt att kommunicera genom. Barn som inte har det verbala språket, kan genom exempelvis drama ges möjlighet att förstå och samspela. Här blir alltså de estetiska uttrycksformerna ett verktyg, och används instrumentellt. Genom drama utforskades i vårt projekt värdegrund och interkulturellt förhållningssätt. ”Dim” och ”Lummer” blev kompisar, ”amigos” i vår gestaltning. Samtidigt vill jag lyfta upplevelsen som sådan, hur barnens koncentration, fokus och inlevelse slog oss med häpnad.

Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald.” (Skolverket, 2018, s, 5-6). Kärnan i detta är för mig att tillsammans med barnen upptäcka tillgången av olika kulturer och hur dessa berikar. I vårt arbete på förskolan ville vi utforska olika möten som främjar gemenskap. 

Nytt projekt!

Att barnens språkutveckling har gynnats av arbetet med sångerna har jag tidigare visat och arbetet med detta blev en naturlig del även i efterföljande projekt. I tv-programmet Lärlabbet (UR, 2016, avsnitt 12) och ett avsnitt som handlar om estetiska lärprocesser ges ett reportage från Svedala kommun. Där har förskolorna ingått i ett projekt som heter ”Rösträtt” och som innebär att barn och pedagoger under ledning av en sångpedagog arbetar med sång.

Hur blev det? Fortsättning?

Vi sjöng barnens sånger i princip varje dag vid samlingen som var mycket uppskattad och full av glädje! Barnen lärde sig snabbt varandras sånger men sken upp lite extra när det var ”deras” sång. Utöver detta sjöng vi vid olika stunder under dagen, dessutom kunde vi höra barnen själva sjunga spontant. Vi fick stor respons från vårdnadshavare som berättade att barnen sjöng hemma och att de lyssnades på QR-koderna tillsammans.

Sidor

Prenumerera på RSS - Drama