Dans

What does the fox say?

Barnperspektiv och barns perspektiv, vad var nu skillnaden (jag har skrivit om det flera gånger tidigare)? Jo, på förskolan har vi ett barnperspektiv som utgår ifrån Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2009) och som är menat att se till barnets bästa. Men att försöka ta ett barns perspektiv innebär för mig att vara inlyssnande och fånga upp vad barnen uttrycker. Det gäller alltså att försöka sätta sig in i barnens perspektiv och detta tycker jag hänger mycket samman med vad som intresserar barnen.

Estetikens kraft

I nummer 5 (2021) av tidningen Förskolan finns en artikel där musikvetaren och författaren Lars Lilliestam intervjuas. Han berättar om sin forskning och om hur musiken påverkar oss och vårt mående. Musiken kan försätta oss i olika känslomässiga tillstånd, både i ett upplyftande, peppande syfte, men även som ett sätt att faktiskt skapa en öppenhet för smärtsamma tankar och känslor. Lilliestam (2021) belyser också hur musik kan vara viktigt för identitetsskapande och grupptillhörighet.

Reproduktion, produktion och en sur groda

Vygotskij (1995) beskriver i Fantasi och kreativitet i barndomen att fantasi är en förutsättning för hur vi skapar nya möjligheter till förändringar. Detta innebär också att fantasi och kreativitet går jämsides. Resonemanget vidarekopplar jag till vad Dahlberg, Moss och Pence (2009) lyfter i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan där författarna menar att barnen blir medskapare vid produktion istället för att upprepa (reproducera) redan producerade aktiviteter. Detta kan ge ett meningsskapande.

Trevande början och en skarp tillsägelse (igen...)

Så drog en ny termin igång och jag började mitt arbete med lite äldre barn (3-5 år). Spännande att få se hur arbetet med estetiska lärprocesser kommer att bli – om, och i så fall hur, det kommer att förändras? Jag återser barn som tidigare ”gått” hos mig, ex. skaparen av Jag äter ingen kyckling, möter nya barn och samtidigt har jag förmånen att få fortsätta att följa de barn som bytt avdelning tillsammans med mig och som jag känt sen de började förskolan.

Struktur, ramar och estetiska lärprocesser

Att undervisa i estetiska uttrycksformer, det är väl bara att ”släppa loss”? Tvärtom menar jag, för mig innebär det ett noga planerat lärandeobjekt med tydliga ramar men som inom dessa uppmuntrar till fantasi och kreativitet. Mitt arbete måste vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Ett syfte med den här bloggen är att ge de estetiska uttrycksformerna en högre dignitet genom att koppla samman teori med praktik. I Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Pramling Samuelsson m.fl.

The sky has no limits - Vi hänger på!

Jag tänker fortsätta att diskutera föregående blogginläggs tema om vikten av fantasi. Detta gör jag genom att citera ett nästan hundra år gammalt uttryck från ingen mindre än Albert Einstein:

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.” (Einstein, 1929)

Dags att ta plats!

Jag vill uppriktigt säga att det inte är helt lätt att få sin röst hörd när det gäller pedagogiskt arbete med estetiska uttrycksformer. När utrymmet för de estetiska ämnena i skolan krymper, och jag ibland möter attityden att dessa inte är ”lika viktiga” som andra ämnen känner jag mig frustrerad. Då förskolan inte är ämnesuppdelad på samma sätt som grundskolan ges fler möjligheter till att arbeta integrerat med de estetiska uttrycksformerna, även om en ofta måste hävda vikten och förståelsen av detta arbete.

Sidor

Prenumerera på RSS - Dans