Dans

Olika, lika, tillsammans!

Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan meningsskapande som att gå bortom begreppet kvalitet för att kunna inrymma frågor om olika och mångfaldiga perspektiv. Detta menar jag kan appliceras på arbetet med interkulturalitet. Genom att barnen ges möjlighet att upptäcka flera sätt att kommunicera, agera och interagera skapas inte bara en förståelse och ett intresse för olika kulturer, det ger även en djupare mening, ett intrinsikalt värde i sig.

Let's dance!

Som jag tidigare beskrivit så ser jag de estetiska uttrycksformerna som ett sätt att kommunicera genom. Barn som inte har det verbala språket, kan genom exempelvis drama ges möjlighet att förstå och samspela. Här blir alltså de estetiska uttrycksformerna ett verktyg, och används instrumentellt. Genom drama utforskades i vårt projekt värdegrund och interkulturellt förhållningssätt. ”Dim” och ”Lummer” blev kompisar, ”amigos” i vår gestaltning. Samtidigt vill jag lyfta upplevelsen som sådan, hur barnens koncentration, fokus och inlevelse slog oss med häpnad.

Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald.” (Skolverket, 2018, s, 5-6). Kärnan i detta är för mig att tillsammans med barnen upptäcka tillgången av olika kulturer och hur dessa berikar. I vårt arbete på förskolan ville vi utforska olika möten som främjar gemenskap. 

Nytt projekt!

Att barnens språkutveckling har gynnats av arbetet med sångerna har jag tidigare visat och arbetet med detta blev en naturlig del även i efterföljande projekt. I tv-programmet Lärlabbet (UR, 2016, avsnitt 12) och ett avsnitt som handlar om estetiska lärprocesser ges ett reportage från Svedala kommun. Där har förskolorna ingått i ett projekt som heter ”Rösträtt” och som innebär att barn och pedagoger under ledning av en sångpedagog arbetar med sång.

Skapa en bok med din klass i höst!

Tänk att dina elever med glittrande ögon och rosiga kinder går fram till helt okända människor och ivrigt berättar om vad de har arbetat med i skolan. Det var precis vad de lärare som deltog i förra årets Skapa en bok-projekt fick vara med om under Värmlands Bokfestival.

I Skapa en bok får du och din klass chansen att göra en egen bok, trycka upp den på ett riktigt tryckeri och sälja den på en riktig bokmässa! Ett entreprenöriellt lärande på riktigt där eleverna får träna kreativitet, samarbete, mod och estetiska uttryck.

Då har jag haft min första föreläsning om estetiska lärprocesser

För en tid sen ringde min chef i Katrineholm och frågade om jag skulle kunna föreläsa. Förra veckan var det dags. Jag hade min första föreläsning inför 76 personer. Både rektorer, politiker, kulturombud, förvaltningsledningar, språkutvecklare, bibliotekarier och lärare var på plats. Uppdraget var att föreläsa om estetiska lärprocesser och hur det kan implementeras i kommunens alla skolor. Deras sommarskola bedrivs genom estetiska lärprocesser i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Nu ligger det i intresset att sprida det arbetssättet inom kommunen.

Läraren om dansmatte

– Det barnen får göra med kroppen kommer de lättare ihåg, säger Barbro Eriksson, lärare på Kvistbergsskolan i Sysslebäck, som har 40 års erfarenhet av att undervisa lågstadiebarn. 

Hennes klass genomförde förra året sex lektioner dansmatte tillsammans med Jenny Boström.  

– Det var konkret och bra.

Dansmatte

Matte med kroppen. Holmeskolans tvåor dansar femmans tabell och bygger fjärdedelar på diagonalen.

– Syftet är att de ska se mönster och öka förståelsen för de matematiska begreppen, förklarar danslärare Jenny Boström.

 

Sidor

Prenumerera på RSS - Dans