Svenska

Berättande sånger

De sista sångerna som jag vill ge exempel på är hur barnens berättande kan gestaltas genom sång. Här skulle det också kunna gå att se en sammankoppling av hur musiken kan användas som medel (instrumentellt) och som mål (intrinsikalt). Jag har tidigare beskrivit hur hela det här projektet började genom att förskolan jag arbetar på var med i ”Läslyftet”, med syfte att främja barns språk-, läs- och skrivutveckling. I del 2 ur Skolverkets modul ”Skapa och kommunicera” ingår texten Leka och skapa berättelser av Pihlgren (2017).

Jag sjunger mina ord, tralalalalalaa

Att musik kan användas som en metod för att lära sig om fonologisk medvetenhet (språkljud) är något som bl.a Ulf Jederlund (2011) beskriver i Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Där lyfter författaren hur en god läsutveckling hos barn i förskolan stimuleras av en ökad fonologisk medvetenhet. Under arbetet med sångerna har vi lekt och experimenterat med orden. Vi har lyssnat, provat och sett skillnader i de olika språkljuden. Den fonologiska medvetenheten är en del av barnens utveckling beträffande språklig medvetenhet. 

Kartläggningar, bedömningar och systematiskt kvalitetsarbete i Eda

På senare tid har obligatoriska bedömningar av yngre elevers kunskaper inom svenska och matematik fullständigt exploderat. Från och med nästa läsår är det obligatoriskt att genomföra kartläggningar i förskoleklass, bedömningsstöd i årskurs 1 och nationella prov i årskurs 3.

Filmtävling om alkohol och droger i trafiken

I höst är det dags igen för den populära filmtävlingen “Berätta för hundra andra”. Alkohol, trafik och film är stoff som lämnar sina avtryck i många läroämnen, vilket gör tävlingen lika självklar för samhällskunskap och bild som ämnesöverskridande projektarbeten.

För de allra flesta av oss är det en självklarhet att inte köra bil med alkohol i kroppen. Ändå har vi i Sverige uppskattningsvis minst 15 000 resor varje dag med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes.

Alla lässtrategier hjälper inte läsförståelsen

Grundskolans läroplan säger att lärare ska undervisa om lässtrategier. Det är en del av det centrala innehållet i svenskämnets kursplaner. Men det spelar roll vilka lässtrategier som används och i vilka sammanhang. Vissa lässtrategier saknar vetenskapligt stöd – det är osäkert om de hjälper elevens läsförståelse. Det har Michael Tengberg vid Karlstads universitet kommit fram till tillsammans med de andra i projektgruppen som skrivit forskningssammanställningen Läsförståelse och undervisning om lässtrategier, utgiven av Skolforskningsinstitutet.

Bilderbokens möjligheter

Att det finns en kraft i det skrivna ordet och att en bild säger mer än 1000 ord råder det ingen tvekan om, men då jag blev presenterat för det projekt jag nu skall berätta om måste jag erkänna att även jag kände en viss tvekan.

Barn- och ungdomsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen i Karlstad driver sedan 30 år tillbaka läsprojektet Stora Bokbryggan. Stora Bokbryggan riktar sig till barn i åldrarna 5 till 8 år. En bilderbok väljs ut som pedagogerna arbetar med tillsammans med barnen under ett års tid.

Kartläggningsmaterial i förskoleklass

Nyss hemkommen från Skolverkets konferens om det nya kartläggningsmaterialet i förskoleklass sitter jag och är fylld av frågor, tankar och spaningar. Säkert känner ni detsamma. Här är den input jag fick med mig från Skolverket:

Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt att använda i förskoleklassen från och med 1 juli 2019. Syftet med materialet är att så tidigt som möjligt upptäcka de barn som är i behov av extra stöd för att nå utbildningens mål eller extra stimulans för att komma ännu längre.

Att få förundras och se, lyssna, lukta och känna sommarens grönska och vinterns stillhet

Att aktivt arbeta med tillgängliga lärmiljöer handlar mycket om att skapa rätt förutsättningar för våra elever. Det kan göras genom anpassningar, tydliggörande pedagogik, struktur och förutsägbarhet. Det kan göras på många skilda sätt. Det är ett arbete som jag är djupt engagerad i och som jag lägger stor kraft på. Det är dock ett arbete som är lokalt knutet till våra två skolor vilket kan innebära att man hamnar i en egen liten bubbla. Då är det alltid uppfriskande att boka in ett möte med kollegan på förskolan och prata övergång mellan förskola och skola.

Sidor

Prenumerera på RSS - Svenska