Svenska

Forskare och lärare samarbetar för att utveckla textsamtal

Kan videoanalys av lektioner och återkoppling till lärare utveckla skolans textsamtal och stärka elevers läsförståelse och läsintresse? Det ska forskare vid Karlstads universitet tillsammans med forskarkollegor i Sverige och Norge ta reda på i ett nytt forskningsprojekt som fått finansiering av Skolforskningsinstitutet.

Lärare talar inför en klass
Bild: arkivfoto

Kurragömma, Bee-Bot och Bokstavsjakt

Efter föreläsningen om språkutveckling och matematikarbete i samband med IKT och olika IKT verktyg fick vi flera roliga ideer om aktiviteter som vi gjorde med våra barngrupper som blev en hit. 

Kurragömma

Att utveckla den gamla hederliga leken "Kurragömma" blev riktigt lyckat! Några barn blundade medans jag och ett barn gömde en sak tillsammans, t.ex. en målad sten som fick symbolisera skatten.

What does the fox say?

Barnperspektiv och barns perspektiv, vad var nu skillnaden (jag har skrivit om det flera gånger tidigare)? Jo, på förskolan har vi ett barnperspektiv som utgår ifrån Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2009) och som är menat att se till barnets bästa. Men att försöka ta ett barns perspektiv innebär för mig att vara inlyssnande och fånga upp vad barnen uttrycker. Det gäller alltså att försöka sätta sig in i barnens perspektiv och detta tycker jag hänger mycket samman med vad som intresserar barnen.

Rymdkatten har kommit till Grossbolsskolan i Forshaga - nu ska den ut i världen

För ett par veckor sen kom det en Rymdkatt har till oss på Grossbolsskolan. Ingen vet hur den kom hit men vi vet att den kommit från rymden och är här för att lära sig mer om Jorden. Och tänk så passande att den kom just nu. Några av eleverna hos oss är nämligen mitt i ett ämnesöverskridande arbete kring rymden.

Delaktighet och att skapa mening

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018) står det att varje barn ska få uppleva sitt eget värde samt vara med och påverka sin utbildning på förskolan. Detta kopplar jag samman med vad jag belyste i mitt föregående inlägg, som handlade om reproduktion och produktion. För mig är skapandet av egna sånger ett sätt för barnen att få eget inflytande över sin tid på förskolan. Att arbeta med estetiska uttrycksformer möjliggör, enligt mig, ytterligare chanser till delaktighet, eftersom barnen ofta är mycket engagerade.

Reproduktion, produktion och en sur groda

Vygotskij (1995) beskriver i Fantasi och kreativitet i barndomen att fantasi är en förutsättning för hur vi skapar nya möjligheter till förändringar. Detta innebär också att fantasi och kreativitet går jämsides. Resonemanget vidarekopplar jag till vad Dahlberg, Moss och Pence (2009) lyfter i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan där författarna menar att barnen blir medskapare vid produktion istället för att upprepa (reproducera) redan producerade aktiviteter. Detta kan ge ett meningsskapande.

Trevande början och en skarp tillsägelse (igen...)

Så drog en ny termin igång och jag började mitt arbete med lite äldre barn (3-5 år). Spännande att få se hur arbetet med estetiska lärprocesser kommer att bli – om, och i så fall hur, det kommer att förändras? Jag återser barn som tidigare ”gått” hos mig, ex. skaparen av Jag äter ingen kyckling, möter nya barn och samtidigt har jag förmånen att få fortsätta att följa de barn som bytt avdelning tillsammans med mig och som jag känt sen de började förskolan.

Repetition av metod och värdet i sig

Jag tänkte återigen visa på hur en kan använda estetiska uttrycksformer både som en metod för att lära sig om något annat, men även för att utforska det estetiska värdet i sig (och vad det innebär). Jag börjar med att citera Läroplan för förskolan, Lpfö 18:

 ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,” (Skolverket, 2018, s. 14)

Sidor

Prenumerera på RSS - Svenska