Musik

Reproduktion, produktion och en sur groda

Vygotskij (1995) beskriver i Fantasi och kreativitet i barndomen att fantasi är en förutsättning för hur vi skapar nya möjligheter till förändringar. Detta innebär också att fantasi och kreativitet går jämsides. Resonemanget vidarekopplar jag till vad Dahlberg, Moss och Pence (2009) lyfter i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan där författarna menar att barnen blir medskapare vid produktion istället för att upprepa (reproducera) redan producerade aktiviteter. Detta kan ge ett meningsskapande.

Trevande början och en skarp tillsägelse (igen...)

Så drog en ny termin igång och jag började mitt arbete med lite äldre barn (3-5 år). Spännande att få se hur arbetet med estetiska lärprocesser kommer att bli – om, och i så fall hur, det kommer att förändras? Jag återser barn som tidigare ”gått” hos mig, ex. skaparen av Jag äter ingen kyckling, möter nya barn och samtidigt har jag förmånen att få fortsätta att följa de barn som bytt avdelning tillsammans med mig och som jag känt sen de började förskolan.

Repetition av metod och värdet i sig

Jag tänkte återigen visa på hur en kan använda estetiska uttrycksformer både som en metod för att lära sig om något annat, men även för att utforska det estetiska värdet i sig (och vad det innebär). Jag börjar med att citera Läroplan för förskolan, Lpfö 18:

 ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,” (Skolverket, 2018, s. 14)

Struktur, ramar och estetiska lärprocesser

Att undervisa i estetiska uttrycksformer, det är väl bara att ”släppa loss”? Tvärtom menar jag, för mig innebär det ett noga planerat lärandeobjekt med tydliga ramar men som inom dessa uppmuntrar till fantasi och kreativitet. Mitt arbete måste vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Ett syfte med den här bloggen är att ge de estetiska uttrycksformerna en högre dignitet genom att koppla samman teori med praktik. I Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Pramling Samuelsson m.fl.

The sky has no limits - Vi hänger på!

Jag tänker fortsätta att diskutera föregående blogginläggs tema om vikten av fantasi. Detta gör jag genom att citera ett nästan hundra år gammalt uttryck från ingen mindre än Albert Einstein:

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.” (Einstein, 1929)

Dags att ta plats!

Jag vill uppriktigt säga att det inte är helt lätt att få sin röst hörd när det gäller pedagogiskt arbete med estetiska uttrycksformer. När utrymmet för de estetiska ämnena i skolan krymper, och jag ibland möter attityden att dessa inte är ”lika viktiga” som andra ämnen känner jag mig frustrerad. Då förskolan inte är ämnesuppdelad på samma sätt som grundskolan ges fler möjligheter till att arbeta integrerat med de estetiska uttrycksformerna, även om en ofta måste hävda vikten och förståelsen av detta arbete.

Sidor

Prenumerera på RSS - Musik