literacitet

Att läsa är svårt

"Att läsa är svårt". Ingen vidare positiv rubrik kan tyckas, men låt mig utveckla. Från förskoleklassen möter barn texter i skolmiljö och tränas att själva koda av informationen. Ända upp i åk 3 på gymnasiet tränas man sedan i att läsa olika texter. De akademiska texter som elever förväntas läsa och skapa innebörd från i kursen Svenska 3 kan exempelvis inte betecknas som lätta med någon måttstock. Men detta rör sig ändå bara om en typ av läsning – tolkning av verbaltext (endast ord). Idag läser vi inte texter endast, eller ens oftast, på det viset.

Är det bara att googla?

Informationskompetens är ett begrepp som inbegriper många av de utmaningar vi ställs inför i vår undervisning. Eller kanske mer rätt: elevernas utmaningar. Cecilia Gärdén presenterar i artikeln Informationssökning på internet begreppet som en literacitet vilken inrymmer förmåga att veta vilken information man är i behov av, hur man ska ta fram källmaterial som hör till en viss uppgift och hur relevanta dessa källor är.

Att styra eller inte styra

Vid förra lärträffen diskuterade vi bland annat elevers delaktighet i utformandet av undervisningen, vilket jag skrev om i förra inlägget. Vi sade bland annat att vi inte kommer dithän att vi ger eleverna fullt inflytande över undervisningen, även om de teorier vi läste pekade åt det hållet. Vi har därför under ett par veckor lagt extra fokus på att iaktta vilket elevinflytande vi faktiskt ger eleverna i olika lägen och försökt formulera fördelar och nackdelar.

Att öppna världar

”Vi lärare ska öppna världar åt eleverna. De lever i en värld som ännu inte blivit stor nog och vår uppgift är att göra denna större.” Så sammanfattade en gruppdeltagare lärarens roll i förhållande till elevens när det kommer till delaktighet i undervisningen. Det kanske låter lite provocerande och togs upp när vi diskuterade Eva Aleby och Ulrika Bergmarks artikel Elevernas delaktighet i och inflytande över undervisningen.

Prenumerera på RSS - literacitet