picture-111-1383142313.jpg

Blogg

Tankar om återkoppling

Anna Öhman Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen…


Anna Öhman 

Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen kan vara. Återkoppling spelar en avgörande roll på gott och ont, det är detta jag vill utveckla i bloggen.

---

Tidigare bloggare i Återkopplingsbloggen:


Annelie Wiker

Jag är gymnasielärare i samhällskunskap, religion och svenska och utbildad genuspedagog. Jobbar just nu 20% i Kristinehamns kommun som genuspedagog och då främst med utbildning av personal inom skolförvaltningen i genus- och jämställdhetsfrågor. 80% av min arbetstid ägnar jag åt ämnesdidaktisk forskning vid CSD, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, vid Karlstads universitet. Min forskning handlar om återkoppling i en formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur denna återkoppling kan utveckla lärandet. Jag intervjuar både lärare och elever i min studie och min förhoppning är att jag ska kunna bidra med viktig kunskap om hur elever uppfattar den återkoppling de får.


Susanne Liljedahl

Grundskollärare 1-7 i SO samt svenska och engelska. Undervisar för närvarande 20% i åk. 5-6 på Gärdesskolan i Eda kommun. Övriga 80% ägnar jag åt forskarskolan CSD-FL med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik på Karlstads universitet. I min forskning intresserar jag mig för lärares bedömning och återkoppling i historia på mellanstadiet. Återkoppling ses som ett betydelsefullt redskap i undervisningen. Jag undersöker lärares bedömningspraktik i historia och hur lärare använder återkopplingsredskapet i klassrummet.

Återkoppling från eleven

Hur vet jag att det jag gör i klassrummet fungerar?! Ja, jag kan ju alltid fråga.

Att ifrågasätta sin egen undervisning och undersöka om det jag gör verkligen är verkningsfullt och leder till elevernas kunskapsutveckling är utmanande och kan kanske kännas svårt. Kanske svårare än vad det egentligen är?

Formativ bedömning vilar på två ben (läs mer om detta i bloggen Lärande & bedömning på PedagogStockhom). Det ena benet där jag som lärare ska tydliggöra vad som ska läras och ge feedback till eleven för att stödja lärandet och det andra benet där jag som lärare ska söka feedback från eleverna för att få reda på hur det går i undervisningen och hur den kan planeras och utvecklas vidare. 

För något år sedan frågade jag min dotter som då gick i lågstadiet hur hon tänkte lära sig en läxa hon fått. Jag hade inte väntat mig svaret jag fick. Med mammaglasögonen på tänkte jag mig ett samtal där jag skulle hjälpa henne utvecka en strategi för inlärning av läxan. Det behövde dottern inte. Hon visste redan hur hon lärde sig sådana saker.

Kan det vara så att en del av svaret på frågan ’Hur vet jag att det jag gör i klassrummet fungerar?’ kan finnas i svaret på frågan Hur lär du dig nya ord på engelska? eller i frågan Vad lärde du dig om verb under dagens lektion? i samband med svenskalektionens slut…? 

Feedback från eleverna utmanar och kräver saker av mig som lärare. Men…om jag inte vet att det jag gör i klassrummet fungerar, varför gör jag då det jag gör i klassrummet? Gör jag bara saker rätt utan att veta om jag gör rätt saker?

/Susanne

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg