Karta

Tema "Kropp och själ"

Vi har under temat ”Kropp och själ” jobbat med våra kroppsdelar, vi har tränat på vad de heter och var de sitter.  Sett på en lättsam film om kroppen som hette "Kött på benen" som är en serie med pedagogiska och humoristiska avsnitt om hur vår kropp fungerar.

Länk: http://www.oppetarkiv.se/video/1502940/kott-pa-benen-sasong-1-avsnitt-1-av-8

Våga använda ett matematiskt språk för alla elever!

När jag arbetade på grundskolan pratade vi lärare ofta om att vi måste göra matematiken mer tillgänglig för eleverna. Vi upplevde att det matematiska språket var för abstrakt och vi behövde konkretisera det så att eleverna kunde ägna sig åt väsentligheter: att räkna matte. ”Det är ju matematik eleverna ska lära sig och inte läsförståelse”, var en ganska vanlig kommentar i vårt lärarrum.

Sångpåse – språkutveckling i ett sammanhang

Susanne Oldin arbetar inom grundsärskolan i Karlstads kommun och undervisar elever från åk 1-6. Hennes nuvarande elever ligger på en mycket varierad utvecklingsnivå, med en kognitiv ålder som spänner mellan ca 2 år till ca 12 år. Många av eleverna har en annorlunda inlärningsprofil och/eller komplicerad inlärningsförmåga och då gäller det att individanpassa material och övningar för att varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas så mycket som möjligt.

Unikt tillfälle att undervisa om hur EU berör oss

Så här i EU-valtider kommer en hälsning från Peter Wall som undersökt hur undervisning om politik ser ut i skolan.

I läroplanens centrala innehåll för samhällskunskap står det att undervisningen om Sveriges politiska system skall ta upp den kommunala, regionala, nationella och europeiska nivån. Och när det gäller undervisningen om politik på EU-nivå ser Peter Wall att det finns mycket att utveckla. I sin Lic-avhandling har han intervjuat 18 So-lärare i sex kommuner och upptäckt att de flesta undervisar förhållandevis lite om vad EU-politiken innebär för dagens svenska medborgare.

Förstelärare - för vem?

Förstelärarereformens syfte är att förbättra elevernas måluppfyllelse samt att höja läraryrkets status. Om detta verkar de flesta vara överens, men sedan går meningarna isär. Vad ska egentligen ingå i förstelärarens uppdrag? Ska hen ha nedsättning i tjänsten för att kunna utföra det? Det är två centrala frågor som har diskuterats livligt under det gångna läsåret, såväl i lärarrum som i media. Kommunerna är inte överens. Förvaltningarna är inte överens. Rektorerna är inte överens. Inte ens förstelärarna själva är överens. Är det ett problem? Inte alls!

Sidor