Karta

Struktur, ramar och estetiska lärprocesser

Att undervisa i estetiska uttrycksformer, det är väl bara att ”släppa loss”? Tvärtom menar jag, för mig innebär det ett noga planerat lärandeobjekt med tydliga ramar men som inom dessa uppmuntrar till fantasi och kreativitet. Mitt arbete måste vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Ett syfte med den här bloggen är att ge de estetiska uttrycksformerna en högre dignitet genom att koppla samman teori med praktik. I Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Pramling Samuelsson m.fl.

Hur kan återkoppling göra skillnad i undervisningen?

Under nästa läsår har vi i SOL-nätverket fått möjlighet att få fördjupa oss i återkoppling. Det vi funderar över är:
•       Hur kan elevernas läsande och skrivande utvecklas genom återkoppling i undervisningen?
•       Hur kan lärarens undervisning i läsande och skrivande utvecklas genom återkoppling kollegor emellan?

Här tänker vi oss återkoppling elev-elev, elev-lärare, lärare-elev och lärare-lärare.

Mot ett inkluderande klassrum – professionssatsning

Hösten 2021 planerar RUC att starta en professionssatsning för lärare där vi ska erbjuda såväl förhållningssätt som strategier och verktyg för att ta ytterligare steg i riktning mot ett inkluderande klassrum. I ett inkluderande klassrum får alla elever plats och allas behov av stöd, ledning och stimulans tillgodoses. En vacker vision kanske, men ändå en att som lärare sträva mot, i små och stora steg.

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande potential utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning

I skollagens 2 kap 25 § står följande mening att läsa: elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Meningen sätter sökljuset på många viktiga punkter. Jag funderar dock mest kring ordet främst. Vad betyder det egentligen att en elevhälsa främst ska vara något? Främst är ett ord som förpliktigar och pekar ut riktning. Det ordet ställer stora krav på oss som arbetar i elevhälsan.

Månadens forskare – Thomas Blom

”Intresset för ledarskapsfrågor och skolutveckling har funnits med mig länge. Det handlar nog om nyfikenhet om vad som får oss att leda som vi gör och hur ett ledarskap på olika sätt kan påverka både medarbetare och verksamheten. I mitt intresse ligger även hur rektorers sätt att leda kan ha en inverkan på barns och elevers utveckling och lärande.” Det säger Thomas Blom, doktorand i pedagogiskt arbete och utbildningsledare på rektorsutbildningen vid Karlstads universitet.

Stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven fungerar inte tillfredsställande

Utredningen om elevernas möjlighet att nå kunskapskraven konstaterar att det stöd som ges till elever som riskerar att inte nå målen inte fungerar. Vad är det då som inte fungerar? Ambitionen hos oss som arbetar i skola är ju att säkerställa att alla får den hjälp och stöttning de behöver, så hur kan det komma sig att det inte ger effekt? Även om rubriken särskilt lyfter en av de vanligaste insatserna från elevhälsans sida, så anser jag att vi behöver backa bandet.

Månadens forskare – Sara Wahlberg

”Tanken på att forska inom kemididaktik har nog alltid funnits där i form av nyfikenheten i att försöka förstå hur andra tänker i kemi, varför de tänker så och hur dessa kunskaper kan användas i att stötta lärandet.” Det säger Sara Wahlberg, universitetsadjunkt i kemi med en gymnasielärarexamen i kemi samt biologi, och numera doktorand inom SMEER, Science, Mathematics and Engineering Education Research, vid Karlstads universitet.

Utredningen om elevernas möjlighet att nå kunskapskraven

Jag minns när jag gick på gymnasiet i Norrtälje på Rodenskolan och hade samhällskunskap. Då pratade vår lärare om statens offentliga utredningar (SOU). Jag kan fortfarande minnas att jag tänkte för mig själv: när kommer jag någonsin läsa en statlig offentlig utredning? Nu sitter jag här, drygt 35 år senare, och bläddrar i en. Så kan det gå.

Sidor