Karta

Jag tänker fortsätta att diskutera föregående blogginläggs tema om vikten av fantasi. Detta gör jag genom att citera ett nästan hundra år gammalt uttryck från ingen mindre än Albert Einstein:

”Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling.” (Einstein, 1929)

Jag vill uppriktigt säga att det inte är helt lätt att få sin röst hörd när det gäller pedagogiskt arbete med estetiska uttrycksformer. När utrymmet för de estetiska ämnena i skolan krymper, och jag ibland möter attityden att dessa inte är ”lika viktiga” som andra ämnen känner jag mig frustrerad. Då förskolan inte är ämnesuppdelad på samma sätt som grundskolan ges fler möjligheter till att arbeta integrerat med de estetiska uttrycksformerna, även om en ofta måste hävda vikten och förståelsen av detta arbete.

Vilket fokus har du på frågan? Har du fokus på att öka närvaron eller minska frånvaron? Jag är medveten att för många så är det ingen skillnad, fokus ligger ju på att eleverna ska vara i skolan så mycket som möjligt. Jag menar att det är en stor skillnad. Om jag väljer att lägga fokus på elevens fråvaro, så hamnar också diskussionen lätt på det som ligger utanför skolan. Då är det lätt att glida in på diskussioner kring hemförhållande, elevernas äldre syskon och hur de var i skolan. Väljer jag i stället att lägga fokus på elevens närvaro, så hamnar diskussionen om vad vi i skolan kan göra.