Elevperspektiv - tankar från en uppsatsmage

Majsolen skiner in – kaffemuggen är rykande full – datorskärmen är lite svårare att tyda i motljuset och i magen bor det en liten knut! Men idag är min lediga dag…

Ledig – ja, jag har tagit en dag i veckan ledig. Jag investerar i mig själv och studerar på halvfart. Denna termin skriver jag en magisteruppsats – och det är jag helt ärligt inte särskilt bra på! Det här med att vara vetenskaplig håller på att ta knäcken på mig – därav den där knuten i magen. Uppsatsen ska upp på opposition om två veckor så då får vi se, men oavsett färg och form så är mina resultat ändå intressanta och jag tänkte presentera dem lite kort.

Jag har undersökt elevers syn på undervisning och lärande. Anledningen till detta är att jag i min roll som ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet har känt att just elevperspektivet ofta saknas när vi fattar beslut kring fokusområden, fortbildningsbehov och organisationsförändringar. Vi arbetar fokuserat med bedömning för lärande, men tänk om våra elever har en helt annan bild av vad som fungerar och vad som är bra lektioner. Därför…

Eleverna på vår skola har svarat på en enkät med påståenden som de fått värdera på en 4-gradig skala. Påståendena har utgått från frågeställningarna ´”jag tycker att lektioner är bra när…” och ”jag tycker att jag lär mig bäst när…”. Påståendena är konstruerade utifrån en begreppsdefinition på god undervisning som jag sammanställt utav intentioner i våra styrdokument och aktuell forskning och bygger på att god undervisning är strukturerad, tydlig, varierad, tillåtande och fokuserar på färdigheter.

Resultaten från enkäten visar att eleverna väldigt tydligt fokuserar på faktorer som rör tydlighet och relationer. Nedan redovisar jag de mest positiva svaren.

Lektioner är bra när:

  1. Läraren tar hänsyn till mina kunskaper.

  2. Läraren har en positiv inställning till det som ska läras.

  3. Innehållet är intressant.

  4. Jag förstår vad som förväntas av mig.

  5. Läraren har en tydlig plan för lektionen.

  6. Läraren berättar vad jag är bra på.

  7. Det är lugnt i klassrummet.

Eleverna lär sig bäst när:

  1. Jag förstår vad jag ska lära mig.

  2. Det är tydligt vad jag ska lära mig.

  3. Läraren ger återkoppling på hur jag kan bli bättre.

  4. Läraren berättar vad jag ska lära mig.

  5. Läraren ger exempel på goda resultat.

  6. Jag för lösa uppgiften på mitt sätt.

I fritextsvaren framgår det tydligt att lugn och ro och att läraren balanserar tiden mellan genomgångar och eget arbete är förutsättningar för en bra lektion. Det är också tydligt att eleverna önskar en lärare som är intresserad och utgår från vad eleven kan och som kan skapa goda relationer.

Tydlighet i innehåll och vad som ska läras ses av eleverna som direkt avgörande för lärande. Hela 98% av elevgruppen har svarat att detta är viktigt. Detta stärks också av John Hatties forskning som presenteras i boken Synligt lärande för lärare, tillsammans med en mängd tips på hur man kan göra detta.

Hos oss visar både denna enkät och vår skolegna kvalitetsenkät att eleverna tycker att vi lärare är bra på att tydliggöra intentionerna med lektionerna och hur uppgifter ska bedömas.

Däremot får vi inte lika höga poäng när det handlar om hur vi sedan förmedlar en framåtsyftande återkoppling till eleven mer individuellt. Detta talar både Allmänna Råd för betyg och bedömning om samt forskare som Hattie och Christian Lundahl.

Elevernas svar är övervägande positiva till alla enkätens påståenden om undervisning och lärande. Det som eleverna lyfter som minst positivt för en bra lektion är att läraren föreläser samt läraren leder och eleverna jobbar tyst. Här är det också så att signifikant fler flickor än pojkar tycker att detta inte kännetecknar en bra lektion.

I perspektivet lärande lyfter eleverna fram föreläsningar, grupparbeten, självvärdering och kompisbedömning som mer negativt för/mindre viktigt för lärande. Allra mest negativt är de påståenden som handlar om att bli bedömd av en kamrat.

Just peer-tutoring är något som i forskning anses ge väldigt goda resultat. Våra elevers negativa inställning till detta kan ha med vana att göra – de har inte fått prova på detta fullt ut. Det kan ha med klassrumsklimat att göra – det är inte tillräckligt tryggt i klassrummen för att våga sig på detta. Det kan ha med relationer och maktbalans att göra – vem ska bedöma vem? Och det kan ha att göra med det faktum att man ändå i slutändan blir individuellt bedömd – av läraren – och att man därför föredrar att arbeta individuellt. Här finns också ett tankeproblem. Kamratbedömning handlar inte om bedömning mot betyg utan värdering i relation till mål i syfte att bidra till elevens lärande.

Elevernas svar har också satts i relation till våra styrdokument och den begreppsdefinition som jag tidigare presenterade; att god undervisning ska vara strukturerad, tydlig, varierad, tillåtande och fokusera på färdigheter. Utifrån detta har jag kommit fram till slutsatsen att våra elever värderar samma saker som våra styrdokument förordar, då deras svar övervägande visar på en positiv inställning till alla påståenden om undervisning och lärande.

Ett fokus på bedömning för lärande är helt i linje med våra styrdokument och våra elevers syn på undervisning och lärande – nu fattas bara en undersökning av vår vardag. I hur stor utsträckning möter våra elever det de faktiskt beskriver som viktigt för bra lektioner och lärande?

Eller ja, bara…

Detta ger en snabb inblick i mitt arbete, som har ställt lika många nya frågor som det har besvarat. Och det är just det som gör mitt jobb så spännande – det finns alltid något nytt att lära!

/Linda