Att göra morsdagskort eller inte? Det är frågan!

När jag började som fritidspedagog för snart 19 år sen, och de många kommande åren, så var morsdagskort ett självklart pyssel på fritids i slutet av maj. Barnen gjorde fina kort med blommor, hjärtan och glitter som de tog med hem till sin mamma. Och jag kan helt ärligt erkänna att jag aldrig ens reflekterade över vilka normer jag förmedlade och om det var exkluderande för vissa barn.

Jag är fullt medveten om att jag kan upplevas som skitjobbig när jag igen börjar att peta i traditioner och jag förstår om vissa av er blir väldigt irriterade och trötta på mig. Det hade jag antagligen också blivit om någon hade ifrågasatt mitt pyssel innan jag fick på mig mina HBTQ-glasögon.

Men tittar en på aktiviteten att skapa morsdagskort ur ett normkritiskt perspektiv så blir det inte fullt så självklart. Genom att prata om mors- och farsdag så utgår jag ifrån en heteronorm som säger att alla barn har två föräldrar och att den ena är en man och den andra är en kvinna. Jag är alltså med i att befästa en norm istället för att jobba normkreativt och bredda normen. Dessutom blir denna aktivitet väldigt exkluderande för vissa barn som faktiskt inte har en mamma att ge ett kort till. Det kan vara barn vars mamma är död, som lever med sin pappa, som bor i fosterfamilj, som bor med två pappor eller av annan anledning inte har en mamma i sin närhet.

Får vi inte göra morsdagskort nu då? Självklart kan du skapa fina kort tillsammans med de barn och elever du har på din förskola/skola/fritidshem men istället för att säga att det är till mamma kan du erbjuda barnen att göra kort till en vuxen de tycker om. På så sätt kan alla barn delta i aktiviteten.

Passa också på att i arbetslaget reflektera över begreppet familj och föräldrar. Vad är normen för familjer hos er? Hur definieras en familj i de bilder som finns på väggarna och det material ni använder? Hur ser familjer ut som bor i dockskåpet? Finns det endast kärnfamiljer eller visar ni på en mångfald av familjekonstellationer? Och hur pratar ni om de vuxna som finns runt barnen? Många barn bor tillsammans med andra vuxna än sina biologiska föräldrar så ett tips kan vara att t ex säga dina vuxna hemma. På så sätt jobbar du aktivt med att bryta normer och inkludera alla.