Omkastad planering

Det blev inte som jag tänkt mig idag. Inte alls. Den planering som jag tänkt igenom så noga har kastats omkull. Inte på grund av att den var dålig. Inte på grund av att jag blivit sjuk. Utan på grund av elevernas önskemål. 

Beskrivande text var området vi skulle arbeta med några veckor framåt. I teknik skulle eleverna bygga framtidens farkoster och det tåget ville jag hänga på. Vi kunde ju skriva beskrivningar till farkosterna på svenskapassen. Eftersom vi jobbar med cirkelmodellen på skolan var det ett bra sätt att också få in denna metod i arbetet. 

* Visa strukturen i en beskrivande text. Hur är en beskrivande text uppbyggd? Vilka beskrivande texter kände eleverna till?
* Modellera och tänk högt för eleverna. 
* Gör en beskrivande text tillsammans utifrån ett känt tema, något som de visste något om. 
* Låt eleverna arbeta i par och skriva en gemensam beskrivning av något. 
* Eleverna jobbar med processkrivande med en egen beskrivande text där respons av kamrater och lärare är en betydelsefull del.

Detta var min plan. Början gick bra. Jag modellerade högt kring vad en beskrivning är. Vi pratade om adjektiv och om våra sinnen. De fick blunda och se inre bilder när jag beskrev mitt hus. Vi gick in i huset, lyssnade på ljud, såg rummen, kände på saker och smakade på nybakta pepparkakor. Därefter skulle vi skriva en gemensam beskrivning efter en genomgång kring hur strukturen på en beskrivande text kan se ut. Temat var "Pokémon". Alla elever gick igång. Tillsammans skrev vi en text som blev rätt bra efter den struktur som jag nyss visat eleverna. Nu kom frågan från eleverna: Kan vi inte få skriva egna beskrivningar av pokémon. Ja!!! skrek elevenra. Nej!!!! skrek jag för mig själv.  Detta var inte min plan. Jag hade ju tänkt en annan uppgift som inte skulle ta lika lång tid. Planeringen började ruckas. Skulle jag hinna med elevernas önskemål? Skulle vi ändå hinna med att skriva om våra framtida farkoster som var planeringens egentliga innehåll. Och skulle vi hinna med att skriva julsagor innan första december till klassens adventskalender då?
Jag svarade: Okej. Eleverna jublade. 

Idag har eleverna börjat skriva egna beskrivningar om pokémon och jag insåg. Detta kommer ta tid. Vi blev inte klara idag. Men vi är på väg. Och vad gör det väl då att det tar lite längre tid. Målet är att eleverna ska lära sig skriva en beskrivning. Med intresset som grund kan ju texterna bara bli bättre. Eller? Beskrivningen om den framtida farkosten får vi göra senare helt enkelt. 

Jag lärde mig en hel del idag. Det är bra med tydliga och genomtänkta planeringar men friutrymmet måste finnas för att ändra om efter elevernas behov och önskemål. Att tokstressa igenom ett område blir inte bra. Det får ta lite tid. Bättre kvalité än kvantitét. Och det kan ju bli riktigt bra med en Pokémonkalender med texter inför första december också. Tja, varför inte!

/ Pernilla Kans