Aktiva klassråd

Under en längre period har jag funderat på klassrådets funktion och idé. Klassråd, ett område i samhällskunskapen som kanske ligger på en viss tidpunkt varje vecka på schemat. Klassråden är en viktig möjlighet för elever att ta del i och påverka utformningen av sin egen utbildning.

”Elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem”. 
(Skollagen 4 kap, 9§)

Klassrådet kan ha flera syften. Att eleverna ska:

• kunna utveckla sin förmåga att fråga, argumentera för sin egen och klassens ståndpunkter
• förstå och tillämpa en demokratisk beslutprocess
• kunna visa respekt för andra människors åsikter
• får träna på mötesteknik

Men klassråden kan vara tysta tillfällen där läraren tar upp vissa punkter på dagordningen och är den som pratar mest. Det blir mer monolog än dialog. Det sker inte kontinuerligt utan sporadiskt när läraren kommer ihåg eller det kommer en viss fråga som läraren behöver diskutera med eleverna. Är det klassråd? Eller så är eleverna i en viss turordning ordförande, sekreterare och förväntas hålla i klassrådet. Antingen pratar eleverna i munnen på varandra eller så är det läraren som tar över för att ordförande har svårt att hålla i mötet. Ofta tas frågor vidare till elevråden via en klassrepresentant och kommer tillbaka till klassrådet i form av information. Hela processen kan vara ganska trist. Fasta punkter på dagordningen som rör exempelvis arbetsro, trivsel, förslag. Diskussionen i klassen blir ganska enkelspårig. Ordföranden frågar om någon har något att säga om arbetsron. Hur är arbetsron? En elev tycker den är bra. En annan upplever att musiken är stökig, precis som veckan innan. De som inte trivs i klassen svarar inte dåligt på frågan högt inför alla om hur man trivs i klassen. Men klassråden ÄR ett viktigt tillfälle att mötas och stöta och blöta tankar. Men hur gör man det på ett sätt så att eleverna blir delaktiga? Så att ALLA elever blir delaktiga och inte de som brukar räcka upp handen och svara.

Balli Lelinge har skrivit en licuppsats ”Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbildning. Om skola och barndom i förändring”. Klassrådet är ett viktigt tillfälle för att kunna påverka, få inflytande och ökad insyn i det som sker på skol- klass- och individnivå.  Därför gäller det att skolan inte prioriterar bort sociala arenor där demokrati görs med och mellan elever och lärarna menar Lelinge. Klassråden kan sjuda av liv och elevdelaktighet där eleverna tillåts få inflytande och deras tankar blir till verklighet. Demokrati kan inte pluggas in utan måste göras för att förstås och det måste utgå från elevernas egna erfarenheter och intressen.  

”Klassrådet är skoldemokratins gräsrotsnivå. Det gemensamma mötet är den enda tiden då alla elever aktivt får vara med och påverka skolan. Klassrådet är också en förutsättning för att resten av skoldemokratin ska fungera.”
(Falkstad, Zackrisson ”Handbok för klassråd, 2015)

Men återigen. Hur gör man då? När vi arbetar med klassråd i min klass är det som med allt annat, en successiv process. På klassrådet får eleverna direkt inflytande och får göra sina röster hörda. För att få aktiva klassråd behöver eleverna få lära sig vad klassråd är, att det är en del i demokratiprocessen. De behöver få veta olika kännetecken för en demokrati och regler för hur klassrådet ska gå till bör skapas tillsammans. Vad är viktigt att tänka på när vi gör våra röster hörda? Vad betyder orden ”en röst en person”? Vad betyder ordet demokrati? Vad är motsatsen till demokrati och vad kännetecknar en sådan? Samtalet blir här grunden och därför är det viktigt att bygga upp ett positivt klassrumsklimat så att alla vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Vi behöver ständigt påminna varandra att ”I vårt klassrum så tillåts alla att vara den de är. Här höjer vi bara varandra, inga sänkningar”.  Vi behöver samtala med eleverna om våra olika styrkor och att vi ska peppa varandra och hjälpa varandra när det blir fel. ”I vårt klassrum så gör det inget om man svarar fel, läser fel eller inte kan. Vi lär oss hela tiden.”

I åk 4 på Skattkärrsskolan har vi ett litet kartong- våningshus. Överta delen går att ta av så att huset blir till en burk. Jag har satt en skylt på huset där det står ”Klassråd”. Bredvid huset ligger en penna och några lappar i en skål. I huset får eleverna lägga förslag till vad som ska tas upp på klassrådet. Det är ofta lappar i huset där eleverna tar upp olika synpunkter, förslag och åsikter. Ibland så har någon elev lagt ett förslag i huset – lådan som jag inte kan ta ställning till direkt. Då får jag be eleverna att återkomma när jag undersökt frågan. Viktigt är då att jag verkligen återkopplar mitt svar på nästa klassråd.

Vårt klassråd kan bestå av olika delar under olika perioder. Eftersom vi har klassråd varje vecka kan det kännas tjatigt att ta upp samma punkter gång efter annan och endast ta upp det som eleverna har skrivit på lapparna i huset. Därför brukar jag bredda klassråden till att innehålla mer än så. Jag ser klassråden som ett lärtillfälle att också samtala med barnen om demokratifrågor, ha värderingsövningar och andra tillika delar ur kursplanen i samhällskunskap. Klassrådet är vår gemensamma plattform där vi står på samma utgångspunkt och ska lösa olika problem eller diskutera olika synsätt och värderingar. Vi har sett filmer på sli som heter "Om du var jag" och diskuterat de olika dilemman om ansvar, orättvisa, tolerans etc med varandra. 

I ett demokratiskt samhälle har alla lika värde och allas röster räknas. På klassråden är det ett utmärkt tillfälle att tillämpa olika röstprocesser när olika val ska ske. Jag brukar ta tillfällena i akt och låta eleverna testa på olika röstformer, direkta val som kan vara öppna eller slutna där alla deltar. Vi testar att rösta genom handuppräckning när alla ser för att våga stå för våra åsikter samt handuppräckning genom att lägga huvudet på bänken och blunda för att göra egna val där jag inte blir påverkad av någon annan. Vi röstar genom att skriva ner olika alternativ och förslag på lappar som vi sedan diskuterar och därefter sker röstning i sluten form med ett eget opåverkat val. Vi pratar om representativa val och hur eleverna kan påverka sin skoldag och vad de kan göra om de tycker något är fel som sker i skolan. Vi pratar o elevrådets funktion och jag jämför klassråd och elevråd med hur Sverige styrs.

Att skriva protokoll vid klassråd på vad som diskuteras och vad som beslutas är bra. Vi brukar lägga upp våra klassrumsprotokoll på vår klassblogg så att vi har dem lättillgängliga och snabbt kan återkoppla till dem när vi behöver. Vår demokratiprocess blir också synlig och lättare för oss att följa.

Vill du ge era klassråd ny skjuts och mer bärkraft? Läs boken  av Falkstad, Zackrisson ”Handbok för klassråd 2015. 

/ Pernilla Kans