Kan det demokratiska samhället flytta in i klassrummet?

Vårt samhälle bygger på de demokratiska principerna dvs de grundläggande demokratiska värderingarna. Grunden är vår åsiktsfrihet med yttrandefriheten och tryckfriheten som elementära byggstenar. Vi känner till att för att ett beslut ska vara demokratiskt så krävs det att alla människor har samma värde och att de har en röst var. Fri opinionsbildning och majoritetsprincipen kännetecknar också en demokrati och att hänsyn till minoriteternas intressen tas. Demokrati är när vi tillsammans bestämmer. Vi väljer representanter som ska företräda våra åsikter i regering och riksdag. Ordet samhälle betyder att hålla samman. Vi är alla en del av samhället. Hur fungerar detta i skolan? På vilket sätt arbetar vi med demokratins principer i klassrummet?

Den stora huvuduppgiften en lärare har är att förbereda eleverna för ett aktivt samhällsliv. Det kan göras på olika sätt och behöver variera över tid. I skolan måste lärare och skolans övriga personal lyssna på eleverna och låta dem vara med och påverka beslut som rör eleverna. Det kan handla om att tillsammans skapa trivselregler där alla elever ska få vara med och besluta. Att få påverka beslut i skolan är viktigt. Det är först då eleverna förstår hur demokrati fungerar.  Därför är klassråd viktigt där elevernas förslag och åsikter kan komma fram med förslag och lösningar. Skolans elevråd fungerar som vår riksdag dit vi skickar representanter som ska föra klassens talan i olika frågor. Detta är endast en begränsad del av en elevs vardag, om än så viktig. Elever har rätt att påverka sin vardag mer än så. De har rätt till inflytande över demokratiska arbetssätt och former utöver klassråden.

I olika samhällskunskapsböcker för mellanstadiet tas oftast klassråd och elevråd upp som exempel på demokrati i skolan.  Olika förslag tas upp på vad en elev kan göra för att påverka om det är stökigt och bråkigt i klassen, eller om de tycker undervisningen i något skolämne inte är som det borde vara. Ordet demokrati förklaras med betydelsen att bestämma tillsammans och att komma överens. Min tanke med demokrati i klassrummet är att bestämma tillsammans och träna eleverna i att komma överrens i deras skolarbete, från start till mål. Om du tänker efter hur en demokratisk process sker i Sverige vid valtider så startar det med att bilda opinion. Olika partier för ut sitt budskap kring deras partiprogram, åsikter och tankar de har som ska föra vårt land framåt och på vilket sätt Sverige ska styras. Vi har val, alla svenska medborgare över 18 år får rösta och föra fram sina åsikter. Majoritetsprincipen gäller och bildandet av regering och riksdag sker. Hur skulle detta kunna fungera i skolan? 

Jag kan likna det med att elever får utrycka tankar och åsikter kring ett arbetsområde. Läraren talar om vilket arbetsområde som är aktuellt att arbeta med, vilket centralt innehåll ikursplanen som ska behandlas. En presentation görs och eleverna får därefter diskutera med varandra på vilket eller vilka sätt de kan tänka sig jobba med området dvs på vilka sätt de vill lära sig stoffet. Eleverna blir delaktiga i kärnan av undervisningen och alla får göra sin röst hörd. De reflekterar tillsammans och lär av varandra. Åsfrihehet- och yttrandefrihet blir central dvs den demokratiska principen flyttar in i klassrummet och eleverna får träna tillsammans. Eleverna presenterar sina tankar för varandra och läraren sammanfattar. Elevernas intressen och förkunskaper tas till vara och majoritetsbeslut fattas.

                       

När detta upprepas vid olika tillfällen, vid olika arbetsområden lär sig eleverna lyssna och respektera varandras röster. De ser att arbetet kan ske på olika sätt och lär sig hur de lär bäst. Som lärare får du en överblick över dina elever och kan se var undervisningen kring arbetsområdet ska börja. Du utgår då från elevernas intressen och demokrati blir en ledstjärna i arbetet som du strukturerat håller trådarna i. Du har nått ett arbetssätt där elevernas åsikter, tankar ligger till grund för undervisningens innehåll. Eleverna känner sig delaktiga i processen precis, som samhällets medborgare gör när vi tar vårt ansvar och röstar vid val till riksdag och regering. Som lärare är jag inne i ett verkligt demokratiarbete. Varje elev får tid och mandat att göra sin röst hörd, utveckla sin ståndpunkt och blir en del i klassens gemensamma arbete och utveckling.

För att träna eleverna för att aktivt delta i samhällslivet behöver de träna i klassrummet under uppväxttiden. Skolan är den viktiga mötesplatsen där eleverna ska slipas mot och av varandra. I mötet med andra lär de sig de demokratiska principerna. Det demokratiska samhället sker inte enbart utanför skolan utan också inne i skolans arbete. Eleverna får sina röster hörde och blir viktiga. Att lära in kunskap blir coolt för det är eleverna som är med och utformar hur.