Synliggör begreppen!

Ämnesspecifika ord och begrepp finns i alla ämnen. I läroplanens olika kursplaner kan man läsa att eleverna ska kunna använda begreppen när de visar sin kunskap, när de samtalar, reflekterar, beskriver och diskuterar. För många elever är det svårt att komma ihåg eller förstå många begrepp vilket ger dem svårigheter när de ska läsa texter och lära in kunskap.  Utan förståelsen blir texten platt och läsningen meningslös.

Just nu läser jag en bok av Elisabeth Arnbak som heter "Läsning av faktatexter" (Natur och kultur 2010). Där står "Det är också lärarens ansvar att säkerställa att eleverna känner till och förstår de ämnesspecifika begreppen". Arnback menar att det är samtliga lärares ansvar att använda olika färdigheter och strategier när eleverna arbetar med faktatexter i deras undervisning. Inte bara svensklärarens. 

Det är viktigt att samtala med eleverna om olika begrepp som finns i de texter som vi ska behandla och läsa innan själva läsningen. Det är viktigt för våra svenska A elever, för elever som har språksvårigheter, för lässvaga elever, för elever med särskilda behov, för elever som har lätt för läsning och som vill utveckla sina ämneskunskaper. Det skapar en förförståelse hos eleverna som gör att de förstår texten bättre och kunskapsinhämtningen blir lättare. Jag tror också det är viktigt att vi i arbetslagen hittar gemensamma sätt att arbeta med faktatexter så att eleverna i en klass möter samma yttre ramar och föhållningssätt till alla faktatexter de läser i olika ämnen. Arnback skriver "Man kan föreställa sig att lärarlaget beslutar att alla lärare ska använda samma metod när de arbetar med elevernas ordkunskap... lärarna kommer överrens om att låta dessa aktiviteter ingå som ett fast inslag i undervisningen. "

Jag och min kollega har i våra olika ämnen börjat prata begrepp och lyfta fram ord innan vi läser olika texter med våra elever. Vi försöker synliggöra ämnesspecifika begrepp och märker att detta är en oerhörd bra metod i många ämnen som ger resultat. Vi jobbar på liknande sätt när vi arbetar med begrepp oavsett om det är ex svenska, biologi, samhällskunskap eller engelska på schemat. Nästa steg blir att tillsammans med våra två klasser skapa en begreppsvägg i klassrummet där olika begrepp som vi arbetar med sitter uppe under arbetsområdets gång i olika markerade större färgade lappar.

Svenskan har sin begreppsrad med sina färgade lappar,  matematiken sin med annan färg på sina lappar,  fysiken sin och geografin sin etc. Det blir då lätt för eleverna att se vilka ord som är viktiga i ämnet under den aktuella tiden. Lätt blir det också för oss att plocka ner lapparna från begreppstavlan och sätta upp dem på tavlan när de ska användas igen, repeteras och förklaras. Varför tror vi detta kan vara bra? Jo eleverna får ordbilder på begreppen, ser dem dagligen och påminns om dem, vilket gör att de kommer ihåg dem lättare. Begreppen byts ut allt eftersom på begreppstavlan.

Strukturerad undervisning höjer  måluppfyllelsen. När vi lärare arbetar på liknande sätt med begrepp och texter hos våra gemensamma elever ger vi dem bättre förutsättningar till att lyckas i sitt skolarbete.