Om faran över att inte förhålla sig kritisk

Vilken kunskapssyn bygger den här metoden på? Vilken barnsyn utgår man från? Är metodens kunskapssyn och barnsyn förenlig med styrdokumenten? Dessa är frågor man behöver sätta sig in i, granska, diskutera och fundera över innan man börjar använda metoden i sin verksamhet när man har ett vetenskapligt förhållningssätt. Att vara kritisk betyder inte att man alltid är negativ, utan det betyder att man ställer frågor och granskar. Idag marknadsförs en rad olika metoder som har som syfte att underlätta pedagogernas arbete, vilket gör att detta är en ytterst aktuell fråga.

Detsamma gäller givetvis forskning. All forskning är skriven utifrån en på förhand given teoretisk utgångspunkt. Man pratar om ontologi och epistemologi. Lite förenklat skulle man kunna kalla det för forskarens glasögon. De teoretiska utgångspunkter man har bidrar till ett synliggörande av vissa aspekter av det man studerar, medan andra faller bort. När man som pedagog tar del av forskning så behöver man vara medveten om vilka teoretiska antaganden som forskaren har utgått ifrån. Är dessa förenliga med läroplanen? Eftersom läroplanen är skriven utifrån en relationell sociokulturell teori så förstår man att forskning om och kring barn utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, faller bort och resultaten känns inte relevanta för förskolans verksamhet. För många kan det betyda att det man läste under sin utbildning för 15-20 år sedan, inte längre är aktuellt.

Det går givetvis trender i forskning och det blåser olika politiska vindar, vilket medför att läroplanen inte är ett statiskt dokument skrivet i sten, utan den kan ändras. Som pedagog behöver man därför vara flexibel, men ständigt förhålla sig kritisk.