Erasmus - Hamburg dag 3

Idag har vi varit fortsatt uppdelade på två ställen, Brecht-Schule och Beratungstelle Besondere Begabung (BbB).

På BbB har vi fått djupare kunskap om hur de arbetar där för att stödja undervisning av särskilt beåvade elever, och utveckling av denna i staden tillika Bundeslandet Hamburg.

Uppbyggnaden av BbB påbörjades för ca 20 år sedan, men för ca 10 år sedan involverades organisationen som en del av Hamburgs Landesinstitut für Lehrerbildung und Schulentwicklung (Li Hamburg). BbB har succesivt växt och succesivt fått mer och mer mandat och därmed möjlighet att hjälpa till med utvecklingen av undervisning av särskilt begåvade elever.

2013 fattades ett viktigt politiskt beslut kring att det på varje skola i Hamburg ska finnas någon som har mer kunskap och kompetens kring särskild begåvning, vi kallar dessa bB-koordinatorer (bB – besondere Begabung, vilket blir särskild begåvning på svenska). Det finns också krav på att dessa koordinatorer ska ha träning i ”gifted education”, med fördel ska de ha genomgått den lärarfortbildning som BbB utvecklat och ger i detta syfte. Träningen omfattar 35 timmar för den enskilde läraren och kan t.ex. tas från de 30 obligatoriska fortbildningstimmar en tysk lärare (i Hamburg) måste använda sig av varje läsår. Fortbildningar hos ett Landesinstitut für Lehrerbildung finansieras av staten och kostar därmed vare sig läraren eller skolan några pengar i direkt mening. Jan Kwietniewski, chef för BbB, poängterar dock att skolledarna måste förstå att det kostar resurser i form av tid för de deltagande lärarna, framförallt när de sedan ska kunna agera som bB-koordinatorer på skolan.

I träningen som BbB ger för lärare ingår som en uppgift att lärarna ska skriva ihop ett koncept för hur de ska arbeta på sin skola för att ge support och god undervisning som inkluderar särskilt begåvade elever. Som grund följer de fem kriterier för handledning som BbB har utvecklat. Ordet handledning är viktigt eftersom det är som handledare BbB tänker sig att dessa bB-koordinatorer ska fungera som. Handledare till andra kollegor, till vårdnadshavare, till skolledning och till eleverna. BbB ger förövrigt även utbildning för skolledare.

För att lösa situationen för särskilt begåvade elever bygger mycket av arbetet hos BbB på kommunikation mellan inblandade parter. Dessa parter kan vara vårdnadshavare, lärare, rektorer och inte minst barnet. BbB poängterar vikten av att prata med barnet. De poängterar också vikten av att inkludera vetenskapligt grundad kompetens i dessa samtal, d.v.s. att det finns med någon/några som kan relatera och förklara beteendet hos en elev med särskild begåvning. Men också till vetenskapligt bevisade undervisningsmetoder för eleven. Det är viktigt att man alltså ställer sig frågan, vad är syftet med en utredning, hur gynnar det barnet i skolkontexten.

Ett exempel på hur det kan gå till:

Ex. I en skola finns en elev som undervisningen inte fungerar för, det kan upplevas som att eleven inte fungerar i klassen. Någonting är det som gör att läraren eller vårdnadshavaren anar att eleven är särskilt begåvad.

Idealt, vilket förutsätter att det finns en bB-koordinator på skolan, sker nu saker i olika steg.

1)  Man försöker hitta pedagogiska lösningar i klassrummet. BbB poängterar vikten av att prata med barnet i denna fas och att bB-koordinatorn bör vara den som leder detta arbetet. De poängterar att det inte bör vara klassläraren, att det behöver komma in nya ögon.

2)   Om man behöver gå vidare så blir nästa steg att göra pedagogiska observationer, t.ex. kan bB-koordinatorn göra klassrumsobservationer samt genom samtal med kollegorna på skolan skapa en så bred bild av elevens pedagogiska situation som möjligt. Men mål att identifiera situationer som fungerar respektive inte fungerar för barnet. I fortsatt samtal med barnet och undervisande lärare försöker man sedan hitta strukturer som fungerar för barnet. Det kan t.ex. handla om justering av lärmiljö, berikning och acceleration.

3)  Som ett tredje steg om man behöver gå vidare i ärenden kontaktas BbB som genom samtal försöker skapa en samlad bild bland annat genom så kallade ”runda bordsmöten” där vårdnadshavare, pedagoger och ofta eleven samlas. Ibland görs WISC V test som ett komplement, men det är den samlade bilden som används för att sedan transformeras till skolkontexten. BbB poängterar att man inte får glömma bort syftet med utredningen, d.v.s. att skapa en struktur för en utbildning som ger eleven support och stimulans i lärandet.

Det handlar i huvudsak inte om att avgöra om eleven är särskilt begåvad eller ej, utan om att finna pedagogiska lösningar för eleven. Men att kunskapen kring vad elever med särskild begåvning behöver för lärande bidrar till att BbB och bB-koordinatorerna kan hjälpa dessa elever.

Jan poängterar också vikten av att man inte får glömma bort de exceptionellt begåvade eleverna och att dessa ofta behöver speciallösningar för att ges möjlighet till att kunna utvecklas i lärande. På BbB pratar de om tre grupper av elever som ofta gynnas av liknande pedagogiska strategier.

·         Hochbegabte (högbegåvade)

·         Besondere Begabte (särskilt begåvade)

·         Leistungsstarke (högpresterande)

På BbB menar de att denna distinktion hjälper bl.a. vid lärarfortbildning samt att den också uppmärksammar gruppen exceptionellt begåvade som (även om de är få) troligtvis måste ha speciallösningar i undervisning.

Jan Kwietniewski illustrerar hur undervisning kan anpassas för alla genom följande bilder, där han menar att de svaga, de särskilt begåvade och de exceptionellt begåvade inkluderas.

Tack för en mycket intressant dag! /Elisabet Mellroth