Erasmus - Dublin dag 4

Vi har under våra besök i skolorna här i Dublin fått erfara stora skillnader mellan det svenska och det irländska skolsystemet. Trots detta beskriver lärarna i matematik liknande dilemman som vi ställs inför hemma. Lärarna beskriver att resurserna, som besökta skolor har, i första hand riktas till de elever som har behov av stöd för att nå kunskapskraven och för att kunna hantera sin skolsituation. För eleverna med hög akademisk nivå försöker lärarna hitta funktionella lösningar för den enskilda eleven. De beskriver att de behöver individanpassa utifrån den enskilda eleven. En elev vill gå runt och hjälpa klasskamraterna medan en annan hellre vill gå vidare och arbeta med mer komplicerade uppgifter för sig själv. 

I vårt projekt ”Med rätt att utmanas – i en skola för alla”  har vi arbetat med två olika former för att anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever – berikning och acceleration. Berikning innebär att eleverna erbjuds att fördjupa sitt lärande med mer utmanande arbetsuppgifter som kräver en högre kognitiv nivå under arbetet. Vid acceleration går eleverna fortare framåt i sitt arbete. Särskilt begåvade elever lär sig väldigt snabbt och behöver inte arbeta med flera liknande uppgifter för att befästa ny kunskap. De behöver istället utmanas vidare med nya uppgifter. Vi har sett acceleration inom de besökta skolornas inre organisationer medan berikningen erbjöds elever genom universitetets verksamhet som riktades till hela Irland. När eleverna deltog i verksamheten på Centre for Talented Youth fick de möta andra typer av aktiviteter än de får i undervisningen på sina skolor. Problemlösningsuppgifterna i matematik som de arbetade med hade syftet att erbjuda eleverna tillämpning av kunskaperna de tillförskaffats sig vid ordinarie undervisning på hemskolorna. Verksamheten på Centre of Talented Youth möjliggjorde dessutom möten med likasinnade, vilket vi i projektet sett som framgångsfaktor för såväl den sociala som den kunskapsmässiga utvecklingen hos individen. Accelerationen vi såg på secondary school erbjöd eleverna en verksamhet av högre kvalité än vad vi känner att vi normalt erbjuder elever hemma. Nivågrupperingen möjliggjorde att eleverna fick aktivt stöttande undervisning av läraren. I det heterogena svenska klassrummet finns stor risk för att det blir mycket individuellt arbete för elever som har väldigt lätt att lära, om resurser riktas mot elever som har svårigheter att nå målen.

I Sverige konstateras att pojkar presterar sämre än flickor. Orsaken till det söks inom forskningen och diskussioner förs kring möjliga förändringar för att lyfta pojkars resultat. Vi har både vid besöket på Centre of Talented Youth och i toppklassen på Secondary school reagerat på att det är klar majoritet av pojkar. Även vid matteklubbarna i Karlstad har det varit fler pojkar än flickor. Kan det vara så att pojkar behöver utmanas mer för att engagemanget ska lockas fram och få dem att utveckla sin fulla potential? Lust är viktig och därför bjuder vi idag på några matteskämt.

Jobbskuggning har givit oss inblick i det irländska skolsystemet och några olika verksamheter och givit oss möjlighet att se likheter och skillnader med vår egen. Den kunskap vi fått i projektet, om att anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever, har vi fått bekräftat. Det räcker dock inte att kunskapen stannar hos de lärare i Karlstad kommun som har deltagit i projektet utan kunskapen behöver spridas till alla undervisande lärare. Detta för att lärare ska kunna möta dessa elever på ett bra sätt, så långt det är möjligt inom den ordinarie undervisningen. När detta inte räcker behöver det finnas andra lösningar som att accelerera uppåt i skolsystemet eller att utmanas vidare med verksamheter utanför den enskilda skolan som exempelvis matteklubbar.

Anna-Pia Hägglund, Nobelgymnasiet

Anna Henriksson, Frödingskolan

Sofia Sköld, Rudsskolan

Annmarie Danielsson, Kronoparksskolan

Barbro Wahn, Nyeds Skola