Erasmus - Dublin dag 3

Idag befinner sig vi i Erasmus-projektet på Kings Hospital vilket är en privat Secondary school med långvariga traditioner ända från att den grundades 1696. På skolan går ca 700 elever i åldern 12-19 år. Av dessa är 300 internatelever och bor på skolan. En del bor enbart under veckodagarna medan de övriga bor på skolan även under helger. Skolan är attraktiv och lockar elever från andra länder. Skolan är protestantisk och skoldagen startar alltid med morgonbön i kapellet. Därefter har eleverna tre lektioner a´40 minuter innan första rasten på 15 minuter. Lärarna har ämnessalar vilket gör att elever förflyttar sig mellan lektionerna och bär med sig materialet för de tre lektionerna. Efter rasten väntar ytterligare tre lektioner innan lunchen.

Skoldagen varar till klockan 16 med undantag på onsdagar då eleverna ägnar sig åt sina specialidrotter och spelar matcher mot andra skolor. Skolan har en idrottsprofil och efter att eleverna haft sin dagliga timme med fysisk aktivitet efter skoldagen så ägnas 2,5 timmar åt läxläsning. Eleverna på internatet har obligatorisk närvaro vid läxläsningen i matsalen.

 Skolsystemet i Irland är uppdelat mellan primary school, 5-11 års ålder, och secondary school, 12-18/19 års ålder. Secondary school är i sin tur indelat i junior år 1-3, transition year år 4 samt leaving år 5-6. I år 3 har eleverna en två veckor lång examinationsperiod där de skriver nationella prov i 11 ämnen. I år 6 har de återigen provperiod men då i 7 ämnen. År 4 saknar en nationell kursplan och skolorna har stor valfrihet att själva bestämma över innehållet och dess genomförande.

 

På Kings Hospital har lärarna valt att tillämpa nivågruppering av eleverna i matematik. Under år 1 läser de i blandade klasser. Därefter nivågrupperas eleverna. Eleverna väljer själva mellan ordinarylevel och higher level och av de som valt higher level skapas dessutom en toppklass. Lärarna plockar vid start av år 2 respektive år 5 ut de 24 bäst presterande eleverna. Vi besökte alla tre undervisningsnivåer. I toppklasserna kunde vi konstatera att tempot var oerhört högt. Under de lektioner vi observerade var det stort fokus på att visa matematiska regler och lite tid lades till att få eleverna att förstå dem. På lektionerna lades tiden på att lösa uppgifter på tavlan där eleverna förväntades hänga med och prata högt i kör om lösningen. Den enskilda träningen fick eleverna ägna sig åt vid läxläsningen. Alla lektionerna startades med kontroll om läxorna hade gjorts.

Det vi har sett idag är exempel på hur undervisningen kan anpassas för särskilt begåvade elever i matematik med hjälp av nivågruppering och acceleration. Vi såg engagerade elever vilket stärker oss i tron om att detta är en bra metod. Eleverna får utmaning på en högre nivå, tempot hålls högt med få liknande uppgifter innan de mötte nytt innehåll samt att de fick undervisning tillsammans med andra som har potential att nå hög akademisk nivå. Hur skulle vi kunna tillämpa detta i vår egen praktik? Det kräver att eleverna i samma årskurs schemaläggs i matematik samtidigt och att skolan är relativt stor så att man kan skapa en toppklass. Skolor som inte har dessa förutsättningar behöver finna andra lösningar. Det engagemang vi såg hos eleverna i toppklassen tror vi har stark koppling till att de fick just undervisning på sin nivå. Detta medför att skolor behöver rikta resurser till de särskilt begåvade eleverna.

Anna-Pia Hägglund, Nobelgymnasiet

Anna Henriksson, Frödingskolan

Sofia Sköld, Rudsskolan

Annmarie Danielsson, Kronoparksskolan

Barbro Wahn, Nyeds skola