Erasmus - Jena reflektioner

Vi har tre stycken reflektionsfrågor i vårt Erasmusprojekt:

  • Hur kan jobbskuggningen förbättra vår kompetens i att utbilda begåvade elever, ämnet matematik är av extra intresse.
  • Vilka nya undervisnings- och inlärningsmetoder har vi lärt oss av jobbskuggningen?
  •  Hur kan detta genomföras i vår egen praktik?

Vi försöker sammanfatta alla de intryck vi fått under vår tid i Jena med omnejd under denna vecka.

Hur vår kompetens kan förbättras? Naturligtvis kan ens kompetens alltid förbättras, men även på denna resa har vi blivit medvetna om saker som vi gör rätt bra i den undervisning och det undervisningssystem vi har i Sverige. I huvudsak handlar denna reflektion kring skillnaderna mellan det tyska differentierade skolsystemet där eleverna ofta delas upp efter årskurs 4. Medan vi i Sverige i huvudsak inte har någon uppdelning av elever alls förrän de börjar gymnasiet. Den känsla vi har med oss från vår vecka i Jena är att många uppfattar detta system som att elever med särskilt begåvning först och främst hamnar på deras gymnasium i åk 5 och om de utmärker sig extra mycket, även efter åk 5, så går de till någon spetsskola i t.ex. naturvetenskap eller språk. I Weimar mötte Susanne en flicka som precis skulle byta över till en spetsskola i språk. Vi upplever det också som att det finns många som anser att det differentierade systemet medför att undervisningen kan hållas på en nivå i ett klassrum. Det vill säga att undervisningen inte strävar efter att möta elevernas olikheter, snarare får eleverna anpassa sig till den undervisning som erbjuds – och passar den inte finns det skolor som erbjuder både enklare och svårare nivåer. Ett stort undantag till detta såg vi dock i Ronnys undervisning i Weimar, hans undervisning var planerad för att ge utmaningar till alla elever och det fanns en tydlig tanke kring differentiering.

Det vi främst tar med oss för att förbättra vår kompetens är den struktur som fanns i de flesta klassrum och då speciellt gällande starten på lektionerna där ingen tid gick förlorad. Det är något vi kan förbättra i vår undervisning, som gynnar alla elever naturligtvis. Vi tar även med oss Ronnys sätt att använda iPads som ett interaktivt kommunikationsmedel till och mellan elever. Genom det blev strukturen på lektionen väldigt tydlig och eleverna uppmanades till att visa sin progression bland annat med syfte att hjälpa eleverna att hjälpa varandra.

För att förbättra lärarutbildningen, och för att ge lärarstudenterna en mer aktiv inblick i hur elever med särskild begåvning tänker och engageras, tar vi med oss erfarenheterna både från universitetet i Halle och i Jena. Det vill säga att skapa moment i lärarutbildningen där lärarstudenterna tar del av både teori och praktik med elever med särskild begåvning genom matematikklubbar. Detta hoppas vi ska kunna implementeras på Karlstads universitet.

För att kunna genomföra detta i vår praktik behöver vi skapa tillfällen att dela erfarenheter och kompetens med kollegor på alla stadier i skolsystemet. Därtill behövs även stöttning och beslut från skolledning och politiken.

Stort tack till Dr. Matthias Müller som varit vår värd under vår tid i Jena.