Erasmus - Glasgow dag 4

Skolan börjar kl. 9:00 varje dag. På fredagar är det storsamling i idrottssalen med lite olika innehåll. Denna morgon var det teateruppspel, så förutom alla trehundra elever var det dessutom några föräldrar inbjudna. Eleverna i Primary 3 spelade upp sin teater om Romarriket. De sjöng, spelade teater och läste sina faktatexter som samtidigt visades på Power Point. Därefter uppmärksammades månadens födelsedagsbarn som fick stå upp och alla sjöng för dem. Rektor delade sedan ut diplom och utmärkelser för många olika goda prestationer ämnesmässigt såväl som att man kämpat och gjort individuella framsteg. Ett syskonpar berättade sedan om sin pappa som varit sjuk i cancer. Samtidigt som de berättade visades en Power Point med fakta. Alla kunde sedan donera pengar till en speciell fond genom att gissa åldern på skolans ”Nalle”. Därefter gick alla klasser till sina respektive rum i det ”öppna landskapet”. Vi passade då på att berätta helt kort om Karlstad och David sjöng och dansade för glada och något förvånade elever och pedagoger.

Efter en rast följde en matematiklektion i Primary 1/2 utomhus. Den bestod av fyra stationer.

Vid stationerna användes:

  • Rockringar, i dem skulle eleverna lägga ärtpåsar och addera och subtrahera tal upp till 30.
  • Tärningar med siffror 1–6 där eleverna skulle addera siffrorna.
  • Hopphagar, som eleverna själva ritat, numrerat och hoppade i.
  • Ett stort pappersark med ett tjugotal olika siffror med addition och subtraktion som barnen tränade på tillsammans.

Eleverna deltog i de olika stationerna med stort engagemang. Många av dessa elever i fem-, till sju års åldern var mycket duktiga i matematik och kunde räkna ut tal med tiotalsövergångar både i subtraktion och addition. De som inte var lika säkra kunde räkna ändå genom att t.ex. förflytta ärtpåsar.

Sammanfatande reflektioner

Hur kan jobbskuggningen förbättra vår kompetens i att utbilda begåvade elever? Ämnet matematik är av extra intresse.

  • Vi har under vår vistelse i Skottland fått möjlighet att kontrastera vår egen undervisning mot annan och det ger förutsättningar till djupare reflektion och analys och i förlängningen möjlighet att utveckla vår undervisning. Likaså är det nyttigt att sätta ord på den egna undervisningen. Att kollegialt utbyta erfarenheter med erfarna lärare startar processer.
  • Vi kan förbättra vår kompetens i att utbilda begåvade elever genom att använda Blooms taxonomi. Om vi använder den på ett liknande sätt som vi fick ta del av under jobbskuggningen, då kan pedagoger och elever på ett tydligt sätt följa utvecklingen av tänkandet.
  • Vi kan se att vårt arbete med att identifiera och arbeta med särskilt begåvade elever ligger i framkant.

Vilka nya undervisnings- och inlärningsmetoder har vi lärt oss av jobbskuggningen?

  • Vi har fått ta del av möjliga sätt att organisera undervisningen så att inlärning och undervisning mer direkt och specifikt riktas till en mindre grupp elever. Eleverna kan delas in i grupper utifrån nivå och få korta genomgångar under tiden som övriga elever arbetar med sitt vid sidan om. Vi har lärt oss att organisera undervisningen på ett sådant sätt att eleverna tränas att bli mer självständiga i sitt arbete.  Detta kan möjliggöra effektivare resursfördelning.
  • Vi tänker att samtal om lösningar och strategier, öppna frågor och reflektioner är bra och kan användas mer, speciellt i grupper med färre elever. 
  • Vi har lärt oss att ”stationer” med uppgifter och konkret material är en bra metod.
  • Vi har sett att leken lyfts fram för 5,6 och 7 åringarna, och att lärarna filmat och samtalat om leken. Vi har också sett ett fint samarbete mellan eleverna i lekar.

 Hur kan detta genomföras i vår egen praktik?

  • Genom att använda läromedel som tillåter arbete på olika nivåer. Uppgifter som kan utvidgas med frågor utifrån Blooms taxonomi.
  • Genom att undervisa i miljöer och sammanhang där eleverna lätt kan ansluta, lyssna, inspireras och utmanas när grupper undervisas, då eleven själv är i gruppen eller sitter vid sidan om. 
  • Tvålärarsystem ger bra förutsättningar att genomföra indelningar i mindre grupper.
  • Vi kan se att för de lärare som arbetar i ett tvålärarsystem är Killermont primary schools arbetsmetod relativt lätt att genomföra. En lärare kan ha en liten grupp medan den andra läraren fångar upp de barn som är i behov av stöd i den större arbetsgruppen.
  • Det vi vill ta med oss är även skolans tydliga och relativt snabba genomgångar (i mindre grupper efter förmåga) då barnen som inte har genomgång respekterar och väntar in sin genomgång. Vi kan då se fördelar med att de barn som inte är med under genomgången kan få med sig en hel del av det som sägs i klassrummet ändå. Barnen kan också behöva byta grupp för sin egna progression. 

Nu avslutas resan i Glasgow och nästa vecka undervisar vi åter våra elever i Karlstad, men oss har vi fina erfarenheter! Vi hoppas att vi ses på vårt Pedagogiska café i maj då vi berättar mer om våra upplevelser i Skottland. Vi återkommer med information om detta inom kort!

Malin Ramm, Kronoparksskolan
Malin Skog, Kronoparksskolan
Marie Malmborg, Kronoparksskolan
Anna Henriksson, Frödingskolan
David Sjöö, Stodeneskolan