Erasmus - Glasgow dag 1

Den här bloggen kommer under 2018 att varvas med berättelser från det Erasmusprojekt vi har blivit beviljade. Erasmusprojektet blir en naturlig följd på skolutvecklingsprojektet Med rätt att utmanas - i en skola för alla.

Under de fem olika resorna kommer bloggen fungera som en öppen loggbok där de som är ute på resa reflekterar kring de erfarenheter som gjorts, dag för dag. De olika jobbskuggningsresorna går till 1) Amstelveen - Nederländerna 2) Glasgow - Skottland, 3) Jena - Tyskland, 4) Hamburg - Tyskland och 5) Dublin - Irland

I våra loggböcker kommer vi så långt som möjligt försöka reflektera till följande frågeställningar:

  • Hur kan jobbskuggningen förbättra vår kompetens i att utbilda begåvad elever, ämnet matematik är av extra intresse.
  • Vilka nya undervisnings- och inlärningsmetoder har vi lärt sig av jobbskuggningen?
  • Hur kan detta genomföras i vår egen praktik?

 Här följer reflektionerna från Glasgow:

 Nu har vi gjort vår första dag i Glasgow och i morse tog vi tåget till förorten Hillfot där Killermont primary school ligger. Vi blev väl mottagna av de bägge rektorerna som snabbt gav oss en överblick av skolans historia och organisation. Skolan har drygt 350 elever och ligger i ett socialt välanpassat område med en bebyggelse bestående av i huvudsak villor och radhus. I den skotska skolan börjar eleverna första klass redan när de är fem år. På skolan finns även barn som går på Nursery school, här går barnen kortare dagar antingen på förmiddag eller eftermiddag. Innan vi gick ut i klasserna fick vi en rundvandring. Omedelbart såg vi en stor skillnad från den svenska skolan vad gäller lokalerna. Det visade sig att undervisningen sker i öppna landskap på ytor utan avgränsande väggar, detta förstod vi var väldigt vanligt under hela barnens skolgång i Priamary School, oavsett skola. I den lokal där vi skuggat under dagen var de tre klasser med cirka 25 elever per grupp. I andra lokaler var de ännu fler klasser i samma landskap.

 Våra förväntningar inför skuggningen av de skotska lärarna är av två slag. Dels hoppas vi naturligtvis att få goda uppslag kring hur vi förbättra den verksamhet som vi verkar i, men vi vill också uppleva sådant som kan stärka oss i sådant vi redan tror på och gör idag. Genom att studera verksamheten på skolan och att diskutera med personalen tror vi att vi kommer hitta metoder som gör att vi kan utmana särskilt begåvade elever i högre grad. Vår förhoppning med skuggningen är också att våra diskussioner och erfarenheter ska bidra till att de också inspireras och blir utmanade att utveckla sin verksamhet.

 Under dagen har vi alltså skuggat verksamheten i samma lokal men i tre olika klasser. I lokalen undervisades två ettor samt en ett-tvåa. Varje klass hade en lärare som undervisar i alla ämnen, utöver dessa lärare finns ett antal resurspersoner. Vi studerade matematikundervisningen med särskilt intresse. Det som slog oss var att de organiserade undervisningen med möjlighet att undervisa ett färre antal elever åt gången. I de yngre åren handlade det särskilt om att utveckla barnens taluppfattning. Alla de tre klasserna hade matematik samtidigt och gruppering var gjord utifrån barnens förmågor, en slags nivågruppering. Under tiden som läraren hade genomgång med en av grupperna hade de andra eleverna en uppgift att utföra självständigt. Det var också fri lek, framförallt när deras uppgifter var klara.

Lärarnas genomgång grundade sig i ett gemensamt material som ganska nyligen införskaffats på skolan. Materialet bestod av en bok, ett antal lådor med konkret material samt ett antal matriser som de arbetade efter. Under passet arbetade de bland annat med talkamrater samt ramsräkning mellan olika intervaller. I och med att undervisningen inte sker i helklass så kan läraren anpassa undervisningen till gruppen där de kunskapsmässigt befinner sig. Läraren följer boken och matrisens upplägg och moment som addition och subtraktion behandlas inom olika talområden. Vi inser att detta naturligtvis skulle kunna gynna elever med särskild begåvning, både för att identifiera och stimulera dem. Baksidan av upplägget med att 75 barn arbetar och leker självständigt i samma lokal är att ljudvolymen blir extremt hög och vi reflekterar kring hur det är möjligt att bedriva undervisning under sådana former. Samtidigt ser vi möjligheter att ytterligare undervisa i mindre grupper på hemmaplan men samtligt behålla en acceptabel ljudnivån genom att anpassa det självständiga arbetet till den miljö och förutsättningar vi har hemma.

Imorgon besöker vi de något äldre eleverna på skolan och hoppas kunna återkomma med fler reflektioner!

Malin Ramm, Kronoparksskolan
Malin Skog, Kronoparksskolan
Marie Malmborg, Kronoparksskolan
Anna Henriksson, Frödingskolan
David Sjöö, Stodeneskolan