Reflektioner över frågeställningarna - Erasmus - Amsterdam

  • Hur kan jobbskuggningen förbättra vår kompetens i att utbilda begåvade elever, ämnet matematik är av extra intresse

En viktig framgångsfaktor i arbetet med särskilt begåvade elever är att man i Amsterdam har beslutat skolövergripande att alla skolor ska arbeta främjande och förebyggande med särskild begåvning. Detta tror vi är en viktig faktor till att det blivit sådant genomslag. Vi i skolutvecklingsprojektet - Med rätt att utmanas i en skola för alla, skulle kunna fungera på liknande sätt som en resurs för alla skolor i Karlstad kommun som har elever där man misstänker särskild begåvning.  

Vi skulle kunna överföra modellen som DeDKRS använder med handledning och expertis i frågan, då främst kring matematik. Vi har också märkt i vårt möte med elevgrupperna i Holland att verktygen vi fått genom projektet, för att identifiera särsklid begåvning, ligger i framkant. 

  • Vilka nya undervisnings- och inlärningsmetoder har vi lärt sig oss av jobbskuggningen?

En av delarna som vi sett och reflekterat över är just tillvägagångssättet med undervisningen. Arbetet är ganska fritt och utgår ofta från ett behov eller intresse. Så som faktainhämtande och veta hur man gör. Kanske en intervju behövs, då måste jag först lära mig att att intervjua och de delar som följer med det. Interaktionen med varandra i gruppen värderas högt. Planering av sitt arbete är också en del som alla barn ska kunna. Vi kunde se att elever redan från åk 2 fixade det, med visst stöd. 

Som vi nämnt i ett tidigare inlägg bär vi med oss att vi måste hjälpa eleverna att skapa strategier för sitt eget lärande. Och att också skapa förutsättningar för lärare så att de har ett mer öppet sinne när de möter alla elever.

Vi fick med oss många olika modeller, se dem i tidigare blogginlägg från vår resa, ex. Thinkers keys, öppna frågor som hjälper barnen att fokusera och en bred öppen frågeställlning som inte heller leder till något givet svar. Strernbergs modellen där man identifierar vilken modell man avnänder för sitt eget lärande. De 16 förmågorna (se bild nedan) var vikiga för eleverna att utgå från i sitt pågående arbete i klassrummet.

  • Hur kan detta genomföras i vår egen praktik?

Delar av tankesättet som Montessoripedagogiken utgår från, att individen är i fokus och bibehålla ett öppet "mindset". Eleven ska inte se några begränsningar, utan hela tiden ta sig an en ny uppgift med ett öppet sinne.

I vårt arbetssätt skulle vi behöva bli bättre på att arbeta mer ämnesövergripande och tematiskt. Den tydliga arbetsgången och strukturen gör att det blir lättare för alla elever att arbeta, men också bli utmanade och stimulerade. Fler förmågor tränas och hyllas med mer flexibelt mindset, vilket vi också tror gynnar alla elever.