Erasmus - Amsterdam dag1

Den här bloggen kommer under 2018 att varvas med berättelser från det Erasmusprojekt vi har blivit beviljade. Erasmusprojektet blir en naturlig följd på skolutvecklingsprojektet Med rätt att utmanas - i en skola för alla.

Under de fem olika resorna kommer bloggen fungera som en öppen loggbok där de som är ute på resa reflekterar kring de erfarenheter som gjorts, dag för dag. De olika jobbskuggningsresorna går till 1) Amstelveen - Nederländerna 2) Glasgow - Skottland, 3) Jena - Tyskland, 4) Hamburg - Tyskland och 5) Dublin - Irland

I våra loggböcker kommer vi så långt som möjligt försöka reflektera till följande frågeställningar:

  • Hur kan jobbskuggningen förbättra vår kompetens i att utbilda begåvad elever, ämnet matematik är av extra intresse.
  • Vilka nya undervisnings- och inlärningsmetoder har vi lärt sig av jobbskuggningen?
  • Hur kan detta genomföras i vår egen praktik?

------------------------------------------------------

I vår första Erasmusaktivitet är deDNKRS värd, de är en organisation med speciallärare och specialpedagoger med extra utbildning inom särskild begåvning. Vi kommer berätta mer om dem nästa vecka.

Under första dagen har jag följt Walter Fernades som utbildar lärare och specialpedagoger vid De Haagse Hoogeschol. Under förmiddagen åkte vi till Dortrecht och till Nederländernas utbildningsmuseum, Onderwijsmuseum, för att förbereda en undervisningsserie för blivande lärare. Att ha insyn i ett lands utbildningshistoria ger förståelse för de val som nuvarande tids undervisning bygger på. 

Mycket tydligt framkom t.ex. att material som till exempel passare, linjaler och gradskivor gjorda för att använda på tavlan för en klass, från början handlade om att inkludera barn av alla klasser i undervisningen. Tidigare var det bara "de fina" barnen som förväntades kunna lära sig något, alternativt att det var bara de som "hade rätt till att lära". Tanken var att med förklaringar vid tavlan framför alla, bjöds fler elever in i lärandet - och därmed behövdes stora verktyg.

Maria Montessori har haft stort inflytande i den Holländska skolan och mycket material byggt efter hennes idéer visades på museet. Konkret material och gärna stort och med vikt så att känselsinnet får arbeta extra. Idag ersätts mycket konkret material med digitala appar och dataprogram - det tål att reflektera över om något går förlorat eller inte. Eller om man behöver tänka på något annat sätt i undervisningen när det konkreta ersätts med det digitala.

På eftermiddagen åkte vi till De Haagse Hoogeschol, där lärarstudenterna oftast möter Walter. Trots att denna högskola bara är ca 25 år gammal med en klart modern och häftig arkitektur fanns klassrum designade för vissa ämnen. T.ex. fanns ett biologi/tekniklassrum som fungerar utmärkt just för dessa ämnen, men när klassrummet används i andra ämnen blir det svårt för studenterna att koncentrera sig eftersom det finns så mycket spännande att titta på och röra vid. Efter förmiddagen blev det lätt att koppla till Maria Montessoris tankar kring vikten av konkreta material för lärande. För övrigt pågick även en spännande lektion i Montessoripedagogik, naturligtvis i ett Montessoridesignat klassrum. För att bli Montessorilärare fortbildar man sig i två år efter sin ordinarie lärarutbildning.

Kombinationen av förberedelserna på utbildningsmuseet och på högskolan och naturligtvis Walters berättelser visar att man i Holland mer och mer går över till att möta de olika eleverna där de är i sin kunskap. Men eftersom det inte går att undervisa en-till-en så försöker de på högskolan i Haag förbereda blivande lärare på att arbeta med "inom-klassen" grupperingar, med motivering att bland annat "undervisning framme vid tavlan" i alla fall inte når mer än en lite grupp elever.

Montessoripedagogiken är främst utvecklad för att möta de elever med svårigheter att lära sig, men den verkar fungera även för de särskilt begåvade eleverna - just detta kommer vi få uppleva både i fortbildning av lärare och med elever i praktiken nästa vecka. 

Lärdomar från den holländska lärarutbildningen i förhållande till våra frågeställningar blir att vi inte får glömma bort gammal kunskap när vi rusar framåt och utvecklar nya undervisningsverktyg. I matematiken finns mycket att använda från montessorimaterial både för svaga och särskilt begåvade. Sedan avslutas dagen med tanken om konkret, fixt material i ett klassrum mer hjälper eller stjälper. Spontant kännar jag väldigt mycket att jag skulle vilja ha ett klassrum som var designat som högskolans Makerspace såg ut - en väldigt inbjudande lärmiljö som jag tyvärr bara fick ett dåligt kort från.

Väl mött, fler berättelser kommer ...