Kvinnor och matematik

Jag har nyss kommit hem efter en två veckors lång semester vars destinationer har styrts av några ställen där jag varit inbjuden som talare på konferenser. Den ena destinationen var Münster i Tyskland till en konferens ”Frauen und Mathematik”, värd Professor Ralf Benölken.

Ett intressant tema bland annat i relation till den högst aktuella #metoo-diskussionen. T.ex. berättade en av föreläsarna om Freya Thekla som levde på 1800-talet i Tyskland och försökte utbilda sig i matematik, som jag förstod till matematiklärarinna. Men efter att hon hade gift sig fick hon inte längre vare sig arbeta eller ägna sig år matematik. En gift kvinna måste ju ta hand om hem och barn (hmm…).

Jag tycker det är intressant att en annan kvinna som levde strax efter Freya, Sonja Kovalevsky, gjorde tvärtemot och gifte sig för att kunna få tillgång till matematikens magiska värld. Naturligtvis var hon tvungen att få privatlektioner av professorer som såg hennes kapacitet. Kvinnor var inte tillåtna i lektionssalarna på de tyska universiteten då. Sonja blev världens första kvinnliga professor i matematik och Stockholms universitet har äran att ha detta i sin historia.

Både Freya Thekla och Sonja Kovalevsky är på sätt och vis aktiva även i modern tid i Sverige. På några universitet, t.ex. Karlstads, finns så kallade Tekla-föreningar, föreningar för tjejer som studerar matematik, teknik eller naturvetenskap. Även Tekladagar har anordnats för att locka tjejer till den naturvetenskapliga/tekniska sektorn. Sonja Kovalevsky firas vartannat år genom att bjuda in gymnasieungdomar till ett par dagar fyllda med utmanande och rolig matematik, detta sker vid Karlstads universitet i november 2017, se länk 

Mitt eget seminarium tog avstamp i lite historiska fakta kring flickor i matematikklassrummet fram till lite resultat av en enkel undersökning bland nio framgångsrika kvinnor, som genomgått en matematikintensiv utbildning och/eller arbetar med matematikintensiva arbeten idag.

I Sverige fick kvinnor inte tillträde till statliga läroverk förrän 1927, observera att Sonja Kovalevsky var professor i Stockholm 1884-1891.

2007 kunde man läsa i tidningen Universitetsläraren

”Idag är flickor lika duktiga på matematik som pojkar”

Artikeln lutar sig på PISA-resultat, länk till texten

Under dagarna i Tyskland berättade en av föreläsarna att generellt presterar pojkar bättre än flickor på PISA, men att det finns undantagsländer. Jag har inte studerat PISA resultaten utan återger vad jag hörde, men kanske är Sverige ett undantagsland?

Men varför är då andelen kvinnor mycket lägre än andelen män på de matematikintensiva utbildningarna? Det har i alla fall inte att göra med betyg, eftersom flickor oftast har högre betyg än pojkar. Enligt Karin Undins examensarbete från 2008, är några av huvudorsakerna att:

·      De vet inte vad de ska göra i framtiden, då väljer de korta utbildningar som verkar roliga och intressanta.

·      Matematik är inte ett engagerande ämne och det är tråkigt, i jämförelse med t.ex. utbildningar inom samhällsvetenskapliga sektorn.

·      De tycker det är oklart vilka möjligheter de kommer ha i framtiden om de väljer en matematikintensiv universitetsutbildning.

Uppsatsen hittas på länk 

Därför var det extra intressant att kunna gå vidare och visa upp tankar och reflektioner från de nio kvinnorna jag hade frågat.

·      De har alla gått minst en 4-årig universitetsutbildning, de flesta har någon sorts påbyggnad och de flesta har även en forskarutbildning.

·      De ser sina jobb som mycket engagerande och några av dem nämner att de genom sina positioner hjälper andra människor att utvecklas – trots att de kanske egentligen arbetar inom en mycket teknisk sektor.

·      De arbetar som: förstelärare, lärarutbildare, forskare inom såväl naturvetenskap och utbildning och som chefer med verksamheter både nationellt och internationellt.

Gemensamt för alla nio kvinnor är att de tycker det är viktigt med kvinnliga förebilder, men de har inte haft detta i särskilt stor grad själva. Som sina egna förebilder nämner de främst engagerande lärare och pappor, även syskon och en morförälder nämns, dock är det ingen som nämner sin mamma.

I en lista från Wikipedia om antalet svenska professorer finns 106 professorer listade genom tiderna, varav 2 st är kvinnor. Sonja Kovalevsky (Sofia Kovalevskaja) 1884-1891 och Anna-Karin Tornberg 2012 - (Vid Stockholms Universitet).

Lovisa Sumpter skriver i sin artikel att andelen kvinnliga professorer i matematik är 7%, vilket kanske innebär att det finns mer än en nutida kvinnlig svensk professor i matematik. Se hennes text här

Lovisas text är skriven 2015, hon berättar om att hon i sina studier hört att kvinnliga matematiker valt att lämna akademien på grund av kommentarer i stil med ”det är ingen idé att utbilda kvinnor för de ska ändå hamna vid spisen”. Vilket var precis vad som hände för Freya Thekla under 1800-talet, ca 200 år tidigare.

 

 ”Frauen und Mathematik” har årliga sammankomster i Tyskland och med på träffen fanns både män och kvinnor från både matematikutbildningssidan såväl som från ”ren matematik”.