Rapporten: En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik

Nu var det länge sedan jag bloggade och jag har egentligen så mycket jag skulle vilja skriva och berätta om, men det blir lite i taget och jag börjar med det som ligger längst ned i min hög.

Hösten 2014 till och med våren 2016 bedrevs en forskningscirkel gällande matematisk särskild begåvning vid Karlstads universitet. En rapport on forskningscirkeln finns nu att köpa från från Karlstad University Press, https://www5.kau.se/kup för 160 kr

Rapporten går också att hitta på diva-portal.org sök efter "En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik".

Hoppas att rapporten kan ge lite tips om hur man som lärarkollegor tillsammans kan fortbilda sig inom särskild begåvning och även kring hur man kan utveckla sin verksamhet.

Från rapportens abstract:

Syftet med forskningscirkeln var dels att de deltagande lärarna (7 st undervisande i åk 4- åk 9) skulle delta i fortbildning kring teorier om särskild begåvning, specifikt om matematisk särskild begåvning, och dels skulle  de ledas i arbetet att vetenskapligt utforska sin egen praktik gällande att identifiera och stödja de matematiskt begåvade eleverna. Med hjälp sin egen utökade kunskap om särskild begåvning i matematik och med hjälp av olika identifieringsmetoder kunde lärarna ana vilka elever som var matematiskt begåvade. Ingen av lärarna kunde dock vara helt säker på att alla de identifierade eleverna var matematiskt begåvade, ingen av lärarna kunde heller vara helt säker på att de hade hittat alla som var särskilt begåvade. Alla lärare var överens om att man behöver observera eleverna under en längre tid och använda sig av flera olika typer av verktyg för att kunna uttala sig om elevens matematiska begåvning.

I arbetet med att stödja de matematiskt särskilt begåvade i det vanliga klassrummet lades stor vikt på uppgifter. Två uppgifter utvecklade för att utmana matematiskt särskilt begåvade elever valdes och implementerades i varsin omgång i klassrummen. Lärarna observerade hur uppgifterna fungerade för de identifierade eleverna respektive för de icke-identifierade. De identifierade eleverna upplevde båda uppgifterna mer positivt än de icke-identifierade, de icke-identifierade ändrade sin upplevelse av uppgiften till mer positivt efter att de hade arbetat med den.

Genom forskningscirkeln har vi bekräftat att fortbildning inom särskild begåvning underlättar för läraren i arbetet med att upptäcka de särskilt begåvade eleverna. Utöver det kan vi genom forskningscirkeln ana att den typen av uppgifter som användes tilltalar de matematiskt begåvade, och verkar ha en positiv effekt gällande intresse och glädje för matematikarbetet på de elever som inte blev identifierade.

Att delta i en forskningscirkel är inte samma sak som att forska, en forskningscirkel är tänkt att leda den aktiva läraren att vetenskapligt undersöka och utveckla sin egen praktik utifrån olika perspektiv. En forskningscirkels resultat kan mycket väl leda vidare till såväl skolutvecklingsprojekt som forskningsstudier.