Om – 12 tecken på särskild begåvning

En fråga har kommit angående referenserna som ligger bakom artikeln; Här är 12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev.

Först vill jag dock kommentera att det alltid är viktigt att reflektera kring sammanhanget, som en text är producerad i eller hämtad från.

Sammanhanget kring artikeln på Pedagog Värmland var ett samtal mellan mig (Elisabet Mellroth) och David Sjöö ihop med producenten på Pedagog Värmland, Tobias Berger. Texten som sattes ihop efter detta samtal är alltså ingen vetenskaplig text, även om det naturligtvis finns vetenskaplig fakta som ligger bakom.

Extra viktigt att belysa är att ingen kan använda sig av en lista eller tabell med kännetecken för att avgöra om en individ är särskilt begåvad eller inte. För att kunna upptäcka, uppmuntra, undervisa och stimulera också de särskilt begåvade barnen och eleverna måste pedagoger, skolledare och elevhälsa ta till sig kunskap om särskild begåvning. Det kan man inte göra genom att läsa en lista eller en tabell. Bakom varje lista eller tabell, som bland annat snurrar runt i sociala medier, finns oftast gedigen forskning. De som lockas av att använda sig av någon av dessa listor eller tabeller bör först läsa den bakomliggande forskningen för att kunna tolka tabellen eller listan rättvist.

Utan gedigen kunskap hos den pedagogiska personalen är det lätt att missuppfatta eleven. Det finns till exempel flera likheter mellan särskilt begåvade elever som inte får tillräcklig stimulans och elever med neuropsykiatriska diagnoser (Persson, 2015).

Kom gärna till Karlstad 19 augusti för att få lyssna på några av de med störst kunskap inom området särskild begåvning och undervisning. Information här, direkt till anmälan här.

Referenser och kort utveckling av punkt 7 och 8 tillhörande artikeln; Här är 12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev

Punkt 7

Eleven ägnar sig åt sina intressen med sådan intensitet att omgivningen kan tycka att hen är nästan “besatt”. (t.ex. Winner, 1999)

Citat från Winners bok:

En rasande iver att behärska. Särbegåvade barn är motiverade i sig själva att begripa den domän inom vilken de visat prov på brådmogenhet. De företer ett intensivt och besatt intresse, en förmåga att fokusera skarpt och något jag kommit att kalla en rasande iver att behärska. De upplever tillstånd an ”flow” – optimala tillstånd när de starkt fokuserar och förlorar kontakten med yttervärlden. (Winner, 1999, s. 15)

Flera fallbeskrivningar finns att läsa i Winners bok. Som ett exempel kan nämnas David som vid tre och ett halvt års ålder fick ett undantag från det närliggande biblioteket. Normalt fanns det en maximal gräns på antal böcker man fick låna, denna upphävdes för David – så att hans familj inte skulle behöva gå dit varje dag. Eller om Michael, 3 år, som varje dag när hans pappa kom hem från jobbet hälsade honom: ”Pappa, nu sätter vi igång och jobbar!”. Med matematik. Citerar igen:

Pojken hade så mycket energi, både mental och fysisk, att han gjorde sin omgivning alldeles utmattad. Han behövde lite sömn och såg faktiskt hyperaktiv ut när han var uttråkad. Men när han var intresserad av något var hans koncentration intensiv. (Winner, 1999, s. 28)

Punkt 8

Eleven kan ha svårt att släppa en aktivitet och gå vidare till nästa. Hen önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.

Punkt 7 och 8 är mycket närliggande, båda handlar om den intensitet det särskilt begåvade barnet kan ge sig in i en aktivitet med. Att avbrott kan orsaka frustration kan man läsa sig till via fallstudier, eller kanske har man egna upplevelser.

Ett exempel kommer från ett tillfälle där omkring 8 barn i årskurs 2-3 deltog i en extra matematikaktivitet under skoltid. När tiden för aktiviteten egentligen var slut hade ett särskilt begåvat barn kommit djupt in i matematikproblemet. Hen diskuterade högt, mer eller mindre med sig själv och med mig som lärare. Diskussionen var så intensiv att den även fångade två av de andra barnen, som lade sig över bordet för att bättre se vad som höll på att hända. Det särskilt begåvade barnet kunde inte sitta ned utan stod upp och var böjd över pappret och uppgiften. Just precis då öppnar en annan lärare dörren och säger: "Ni måste sluta – barnen måste gå ut på rast. De måste ha frisk luft!" Barnen som låg över bordet sprang fort iväg, men det var inte lika lätt för det särskilt begåvade barnet. Jag sa att hen kanske kunde mejla mig vad hen kommit fram till senare. Det var lätt att här avgöra att barnet var frustrerat – och jag delade frustrationen!

Naturligtvis borde jag där och då ha protesterat, eller åtminstone följt med barnet ut på rasten. Men det gjorde jag inte.

En annan referens som bekräftar intensiteten de särskilt begåvade barnen kan ha i sin koncentration, när det gäller de domäner intresset finns i, ges av VanTassel-Baska (1998).

Ytterligare en kommentar till punkt 7 och 8 är att eleverna bör i skolan få lov att arbeta länge och djupt med en uppgift. De behöver alltså tidigt få mötas av utmaningar. De elever där lärandet gått för lätt i de tidiga åldrarna kan få problem med att utveckla eller behålla koncentrationsförmågan (Gross, 2004).

Referenser

Gross, M. U. (2004). Module One: Understanding Giftedness. In S. Bailey (Ed.), Gifted and talented education professional learning package for teachers. Sydney: Australian Government Department of Education, Science and Training and University of New South Wales, GERRIC (Gifted Education Research, Resource and Information Centre). Retrieved from https://education.arts.unsw.edu.au/media/EDUCFile/Module1_PRIMARY.pdf

Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. Jönköping, Sweden: Högskolan i Jönköping

VanTassel-Baska, J. (1998). Characteristics and needs of talented learners.Excellence in educating gifted and talented learners, 173-191.

Winner, E. (1999). Begåvade barn (översättning Jeanette Emt). Jönköping, Sweden: Brain Books.