Kärnbarn, utanförbarn och mellanbarn

I boken Elevhälsa som främjar lärande (Hylander & Guvå, 2017) finns mycket matnyttigt för dig som är intresserad av elevhälsoarbete. I ett av bokens kapitel beskriver författarna hur vi kan skapa kartor som vägleder oss i det praktiska elevhälsoarbetet. Det handlar om att gå från en välformulerad retorik till att omsätta den retoriken i det praktiska arbetet. Författarna lyfter fram det faktum att elevhälsan är en relativt ny kunskapsdomän och att det ännu inte finns så mycket beprövad erfarenhet att bygga på. Det krävs en systematik med fokus på att identifiera hinder för lärande samt koppla detta till den effekt som kan ses av de insatser som satts in.

Ett stycke som särskilt intresserade mig handlar om hur varje individ i gruppen förhåller sig till pedagogen som ledare. Författarna presenterar några frågeställningar för att kartlägga detta: Är eleven villig att acceptera pedagogens ledarskap? Vill eleven tillhöra en grupp eller inte? Utifrån dessa frågormenar författarna att vi kan urskilja tre grupprelaterade kategorier av elever: kärnbarn, utanförbarn och mellanbarn. Det blir sedan pedagogens roll att närma sig varje elev beroende på vilken kategori eleven tillhör. 

Jag har försökt åskådliggöra författarnas text i en figur (se nedan) utifrån kännetecken, behov samt vilken typ av ledarskap som krävs i det relationsbyggande arbetet. Jag tror många redan har dessa tankar, men den beprövade erfarenheten behöver stärkas genom en tydlighet i kartläggning och systemtik. Hur vi än vänder och vrider på frågan kring elevhälsa så börjar den i mötet mellan elev och verksamhet och här har våra pedagoger en exklusiv nyckelroll. Jag tror Hylander och Guvås tankar kring systematik kring elevhälsa kan vara ett stöd för pedagoger i arbetet kring att skapa välfungernade grupper. då krävs en kunskap om vilka kategorier elever som kan ingå i en grupp och hur vi bemöter dessa olikheter.

/Magnus Sjödin, rektor