Utredningen om elevernas möjlighet att nå kunskapskraven

Jag minns när jag gick på gymnasiet i Norrtälje på Rodenskolan och hade samhällskunskap. Då pratade vår lärare om statens offentliga utredningar (SOU). Jag kan fortfarande minnas att jag tänkte för mig själv: när kommer jag någonsin läsa en statlig offentlig utredning? Nu sitter jag här, drygt 35 år senare, och bläddrar i en. Så kan det gå.

I går hade vi en mycket bra utbildningsdag kring hur lärandet och måendet går hand i hand. En del av dagen användes för att presentera delar av ett slutbetänkande av Utredningen om elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Jag har inte läst hela utredningen utan nöjt mig med sammanfattningen. Utredningens underrubrik lyder som följer: aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. För mig som rektor är den här utredningen mycket intressant. Den fokuserar på det, som enligt mig är navet i skolan, elevhälsoarbetet.

Syftet med utredningen var att kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete, föreslå en acceptabel lägstanivå för tillgång till elevhälsans professioner samt analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka grundsärskolan. Alla delar i utredningen är viktiga, men jag kommer zooma in på det som handlar om skolans stöd- och elevhälsoarbete.

Vad säger då utredningen när det gäller skolans stöd- och elevhälsoarbete? Utredningen målar upp en problembild som sammanfattas i sex punkter:

  • Stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven fungerar inte tillfredsställande.
  • Problem som uppstår kring en elev ses alltför ofta som brister hos eleven, i stället för något som uppstår i samspel med den omgivande miljön och lärarnas undervisning.
  • Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande potential utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning.
  • Samverkan mellan lärarna och elevhälsan är otillräcklig.
  • Arbetet med stöd och elevhälsa saknar ofta strategisk styrning.
  • Resursfördelning styr bort från att utveckla inkluderande lärmiljöer.

Utredning ger sina förslag för ett mer aktivt stöd- och elevhälsoarbete utifrån tre identifierade områden:

  • Stärkta elevhälsoprofessioner
  • Utvecklad kompetens för ett aktivt stöd- och elevhälsoarbete
  • Bättre verktyg för effektiva insatser.

För mig som rektor är utredningen spännade och sätter fingret på många av de saker som behöver lyftas när det gäller ett aktivt elevhälsoarbete. De sex rubrikerna i utredningen, som berör skolans stöd- och elevhälsoarbete, är något jag har ambitionen att reflektera kring i kommande blogginlägg. Fokus kommer ligga på hur vi organiserar oss för att säkerställa ett aktivt elevhälsoarbete.

I dag vill jag särskilt trycka på vår benägenhet att anlägga ett kategoriskt perspektiv när det inte fungerar kring en elev. Här menar jag att vi behöver göra en kraftfull synvända och i stället fundera på vad det är i lärmiljöerna som inte fungerar kring eleven. Vad är det i samspelet mellan lärmiljö och lärares undervisning som klickar? Det frågan är tuff att ställa, men det är där synvändan börjar. Det är när vi anlägger ett relationellt perspektiv, som vi per automatik tar ansvar för ett aktivt elevhälsoarbete. Mer om det i kommande blogginlägg.
/Magnus Sjödin, rektor