Är demokratin i skolan på riktigt?

Bildresultat för demokrati

Skolan är demokratins vagga, tydligare kan det inte bli. Men är det skillnad på demokrati i skolan och demokratin i samhället? Nästa år väntar vi Barnkonventionen som lag och det blir tydligt att det är varje barns rättighet att säga vad den tycker i alla frågor som rör hen själv.

Har skolan kunskap om verktyg för att sätta igång relevanta förändringsprocesser? Ett väl fungerande elevråd är något alla verksamheter har, men hur sätts formen för detta, hur ser ingångarna och frågeställningarna ut? Att låta alla som vill komma till tals kräver ett ledarskap och kunskap om hur man faciliterar dessa processer. Ställer elevrådets ledamöter frågor på detaljnivå till sina kamrater så får vi ofta en ohanterbart stor mängd information tillbaka som heller inte kommer att spegla frågan som det egentligen handlar om. Det blir än svårare att omsätta svaren till något som går att ta om hand. Barnen är i händerna på vuxna som kan just detta. Klarar vi inte detta så kanske vi inte ska ha elevråd!?

Vilka frågor ställer vi vuxna och hur omformulerar vi frågorna när processen behöver det? Som jag ser det är det en av nyckelfrågorna!

Resultatet av en demokratiprocess som påverkar en verklig process i samhället bör identifiera problem och värden som samhället kan ta omhand i förändring. Sällan är detaljer viktiga utan snarare ett hinder för den som ska läsa eller tolka barnens frågor och synpunkter.

Att facilitera en sådan process, som skolan definitivt kommer att behöva göra, kräver det också som jag ser det god kunskap om olika former av demokratiprocesser, hur de återkopplas, följs upp och kan jobbas vidare med. 

Min erfarenhet
De skolor som driver sina egna processer i frågor om utformning av sin utemiljö har jag ännu inte sett lyckas ta omhand och omsatt barnens röster. Det kommer inte att fungera 2018.

Torbjörn