Undervisning under utveckling!

I läroplanerna är det tydligt skrivet att all undervisningen ska vara kopplad till språket i ämnet. Man kan läsa i Gy2011 att ”… det svenska språket ska befästas genom undervisning i många av skolans ämnen”. Språket är centralt i ämnet och det som bär ämnet. Läroplanernas tydlighet har resulterat i att alla som undervisar i dagens skola ska arbeta språkutvecklande.

Jag har undervisat elever som har svenska som sitt andra- eller tredjespråk i tio år. Under de senaste åren har jag arbetet medvetet med språkutveckling samt strategier för läsning och förståelse i alla ämnen vilket har gagnat mina elever.  Men det räcker inte! Jag upplever att min undervisning måste utvecklas för att våra nyanlända unga ska få det språk och den kunskap som de behöver för vidare studier och arbetsliv.

Jag har listat tre prioriterade områden som behöver utvecklas i min undervisning med ungdomar som inte har gått i svensk grundskola och har svenska som sitt andraspråk.

  1. Undervisa språk- och kunskapsutvecklande.
  2. Undervisa unga nyanlända med utgångpunkt från deras förståelse och uppfattning om individen i världen till den för många en helt annorlunda uppfattning om individen i världen, västvärldens.
  3. Undervisa unga nyanlända i att reflektera, analysera, jämföra och tänka i process.  

Undervisning med språk och kunskap i centrum - Som lärare måste du vara medveten om vilka ord och begrepp som är ämnesspecifika i ditt ämne och är kärnan i ämnet. De orden och begreppen måste elever få möjlighet att arbeta med på lektionstid genom att diskutera deras betydelse samt skriva texter som de ingår i. Samtala och skriva är två ovärderliga verktyg för lärande av nya begrepp. Dessutom får vi inte glömma bort de ord som finns mellan de ämnesspecifika orden och som har visat sig ställa till mycket stora problem för elever med annat modersmål. Det är ord som binder ihop händelser och förlopp i texten och som vi tar förgivet att alla kan eftersom de är vanliga ”svenska” ord. En del av de orden har flera olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används. 

Men det räcker inte att arbeta språkmedvetet och språkutvecklande. I klassrummet sitter många elever som har liten kunskap om omvärlden, demokratiska processer, naturvetenskapligt synsätt och oliktänkande.

Undervisning från vår världsbild – Strategier för att förstå läroboken kan vi undervisa i men hur ska vi undervisa våra nyanlända om läroboksstoffet när det utgår från en helt annan världsbild och samhällssyn?  Undervisning med dialog om texten och dess innehåll är nog det första steget och därefter måste vi koppla det till elevernas egen syn på innehållet. Ett förhållningsätt som kräver stor respekt för individens världsuppfattning samt stor kunskap om världen. Vad händer med unga människors syn på världen och sig själva i vårt skolsystem?

Undervisning om hur man reflekterar, analyserar, jämför och tänker i process - Många av de ungdomar som kommer till Sverige har bra metoder för att memorera text och därmed lära sig saker utantill. De har bra minnesstrategier och skriver ofta sina svar ordagrant ur läroboken på uppgifter och prov. Det som står i läroboken är det som är rätt. Vi vill ju att man skriver med egna ord, så att vi ser om de har förstått. Ett flertal av våra nyanlända som gått i skolan i sina hemländer har ingen erfarenhet av att skriva med egna ord eftersom det inte är sanningen. Egna tankar och reflektioner har oftast varit direkt förbjudet eftersom det inte är en ”sanning” och dessutom vill man inte att befolkningen ska tänka själva. Detta leder till en krock när man har gått några år i det svenska skolsystemet och ska läsa för att få ett grundskolebetyg för år nio och vidare på gymnasiet.

Vi står inför stora utmaningar som kräver mer kunskap samt mer samarbete mellan lärare så att vi kan utveckla vår didaktik om lärande för våra nyanlända!

// Ingegerd Norder