Matematik på svenska – en utmaning

Det är en språklig utmaning för elever som har svenska som andraspråk att lära sig matematik på svenska. En utmaning som både lärare och elev måste göras uppmärksam på. Madeleine Löwing, filosofie doktor i matematikämnets didaktik, har skrivit ett flertal böcker om matematikens språkliga dilemman.

Madeleine Löwing menar att lärare som undervisar i matematiken kan vara omedveten om att matematiken innehåller ett flertal olika språkliga dimensioner. Lärare måste vara medveten om de språkliga nivåer - fackspråk, vardagsspråk och symbolspråk som utgör matematiken för att förstå de språkliga utmaningar som det innebär att undervisa språk- och kunskapsutvecklande.

  • Fackspråket i matematiken är oftast helt avgörande för att lära sig matematik, allt filtreras genom fackspråket.

  • Vardagsspråk i matematik används i textuppgifter och för att konkretisera innebörden i uppgifter. Som lärare bör man vara medveten om att orden inom vardagsspråket i matematik ofta har en helt annan betydelse än orden i vardagen. Exempelvis ordet volym som är ett typiskt vardagsord och som relateras till höja/sänka volymen på musiken eller till volymschampo.  Som matematiklärare syftar man på en helt annan betydelse av ordet volym.  

  • Symbolspråket i matematiken innehåller en mängd formler och regler som följer en förutbestämd överenskommelse som exempelvis prioriteringsreglerna, multiplikation ska räknas före addition i en uppgift där bägge förekommer.  Eleverna har ingen chans att hänga med om de inte kan och förstår de reglerna. Symbolspråket är exakt men kan skapa svårigheter på grund av det innehåller mycket lite information.

Att använda ett språk som både är korrekt matematiskt samtidigt som eleverna förstår är en stor utmaning för läraren och det är inte tillräckligt för andraspråkseleverna. Eleverna måste få tillfälle att använda språket genom att tala, skriva och få återkoppling. När man ger återkoppling är det av största vikt att man som lärare kan korrigera felen ur ett matematiskt perspektiv och därmed kartlägga vad som eleven har svårighet med.

Det oerhört viktigt att lärare rör sig mellan de olika språkliga nivåerna för att skapa möjlighet för eleverna att tillägna sig de matematiska språket och lära sig abstrahera efter hand.

Madeleine Löwings forskning visar att det finns två vanliga brister inom undervisning i matematik. För det första är inte lärare medvetna om vilka förkunskaper som krävs för att genomföra den matematik de undervisar om och för det andra saknar lärare den didaktiska förmåga som krävs för att förklara på olika sätt.

Ord och begrepp inom matematiken finns i matematiken av en anledning och har ett tydligt syfte. De förtydligar och skapar möjlighet för oss att se skillnader om vi förstår innebörden av begreppen.

Ytterligare en språklig dimension som bör läggas till för andraspråkselever är de kulturella skillnaderna. Madeleine betonar vikten av att lärare måste få möjlighet att lära sig om och få förståelse för hur elevers undervisning i hemländerna är. ”För även om matematik är universell, ser den olika ut i olika kulturer.”

// Ingegerd Norder