Kollegial handledning ger eleverna förutsättningar till ökat lärande.

Under den senaste månaden har jag haft förmånen att få åka på både Sett-dagarna och på konferens om Kollegial handledning och synligt lärande.

Två tillfällen som har fyllt mig med både energi och inspiration att vilja utveckla min egen undervisning samt att få till det kollegiala lärandet på vår skola.

Här är ett litet axplock från de föreläsningarna som berörde mig mest.

Båda tillfällena har handlat om hur viktigt det är att vi pedagoger tillsammans reflekterar över VAD det är vi gör och HUR vi gör i klassrummet. Att vi öppnar upp våra klassrum och lär av varandra. Med all den kunskap som finns samlad på en skola ger detta en bra fortbildning och en stor utveckling för alla deltagare. Och det bästa av allt… Allt som utvecklar oss pedagoger ger våra elever förutsättningar till ökat lärande och då når vi högre måluppfyllelse.

Konferensen handlade om hur man på olika skolor arbetade kring studier gjorda av bla. John Hattie, Helen Timperley, James Nottingham, Dylan William i ämnena Kollegial handledning och synligt lärande. Dessa har inspirerat många pedagoger att vilja utveckla sitt arbete.

De säger ungefär samma saker alla fyra, hur viktigt det är att få eleverna att se sitt eget lärande. Hur vi som pedagoger med hjälp av varandra i kollegial handledning kan utveckla vårt arbete med planering och undervisning, stötta varandra i den formativa och sumativa bedömningen.

Det var föreläsare med från olika skolor i Sverige, lärare och rektorer, för att berätta om hur de arbetade med Kollegial handledning. Något som ALLA tog upp var vikten av att ha skolledningen med sig i arbetet. Det fick inte vara någon “quick fix” utan måste göras under längre tid om det ska ge någon effekt. Skolan hade ett gemensamt mål att arbeta mot där alla känner sig delaktiga. Skolorna arbetade lite olika med den kollegiala handledningen, tex. vad de fokuserade på för områden, hur de arbetade kring samtalen och hur delaktigheten såg ut, men grundidéen var den samma: Hur ska vi höja måluppfyllelsen för våra elever?

Det är inte metoden Kollegialt lärande som är det viktiga utan vart den leder.

Simon Hjort, lektor vid Linköpings universitet påpekade något som känns som väldigt viktigt idag med allt som sägs i nyheter och media om att den svenska skolan och våra elever är så dåliga, de har låga kunskaper gentemot stora delar av världen.

- Vi ska lyfta eleverna istället för att "trycka ner dem"  Vi får inte ha för låga förväntningar på dem från början utan höja dessa istället.

Själv har jag funderat över om jag lägger “ribban” för högt och om jag skulle sänka den, kanske ska testa tvärtom och höja den och se vad som händer.

Under Sett-dagarna lyssnade jag till många bra föreläsare (samt några mindre bra) men den som inspirerade mig mest av alla var Helena Kvarnsell som pratade om hur man kan använda IT integrerat i undervisningen för att få sina elever att lära sig så mycket som möjligt utan att själv “jobba ihjäl sig”. Tillsammans med eleverna och utifrån våra styrdokument planerar hon sina lektioner. Eleverna får tydliga ramar och de är väl medvetna om vad som krävs av dem för att nå sina mål men vägen dit kan se ut på många olika sätt. Hon får eleverna att använda datorn som ett verktyg i sitt lärande istället för en skrivmaskin. Att våga testa ny saker och att som lärare använda sig utav de kunskaper som eleverna redan har. Vilka bra utgångspunkter för diskussioner i det kollegiala lärandet!


/Britt-Marie Carlsson