Mindset

Carol Dweck, professor i psykologi vid Stanford university i USA, har i över 25 år forskat kring ”mindset”. Hon menar att vi människor antingen har ett ”fixed mindset”, vilket innebär att man tror att intelligens och talang är något statiskt som inte går att förändra, eller ett ”growth mindset” som istället innebär att vi tror att vår intelligens och talang går att utveckla genom hårt arbete. För personer med ett ”fixed mindset” är det viktigt att framstå som smart, medan de med ett ”growth mindset” ser på sina misstag/bakslag som en naturlig del av lärandet.

Det här fick mig att dra en parallell till Anders Ericson, professor i psykologi vid Florida State University (svensk men bosatt i USA), som blev mycket uppmärksammad för något år sedan för sin forskning kring expertprestationer där han hävdar att ”alla kan bli lika bra på något bara man tränar minst 10 000 timmar”. Nu har ju dock flera andra forskare studerat Ericssons forskning och menar att han hade fel. Det krävs inte bara 10 000 timmar utan man behöver också ha bra gener, bra material och bra tränare osv. Min fundering blir om de som lyckas bäst också har ett ”growth mindset”, åtminstone när det gäller deras inställning till sin sport. Alltså, du kanske även behöver ha en viss inställning under dina 10 000 träningstimmar för att bli riktigt bra. Du behöver våga misslyckas och se detta som ett naturligt steg i din utveckling.

Nu handlar Dwecks studie om elever från årskurs sju och framåt och deras skolarbete, inte om deras sportsliga prestationer. Dock tycker jag att det tål att jämföras. Dweck menar att genom att vi lärare berömmer själva processen under tiden istället för prestationen i slutändan kan vi få fler elever att få ett ”growth mindset” som gör att de når längre i sin kunskapsutveckling. Eftersom jag själv jobbar på gymnasiet tycker jag det skulle vara mycket intressant om någon genomförde en liknande studie med gymnasieelever.

För visst vore det underbart om våra elever hade ”a passion for learning rather than a hunger for approval”? Vi lärare fyller en enormt viktig funktion för våra elever när det gäller inställningen till lärande. Genom att konsekvent jobba formativt och uppmuntra själva arbetsprocessen mer tror jag att vi kan få fler elever att se misstag som en del av lärandet och inte som ett stort nederlag. Dwecks forskning har visat att ”praising students for the process they have engaged in—the effort they applied, the strategies they used, the choices they made, the persistence they displayed, and so on—yields more long-term benefits than telling them they are "smart" when they succeed.” Lättare sagt än gjort men jag tror att det är helt rätt väg att gå.

//UllaCarin Boes