Nya betygsskalan är bättre än sitt rykte!

I dagarna har det varit livliga diskussioner i media och på sociala medier om den nya betygsskalan, A-F. Många elever är upprörda och kritiserar systemet för att vara orättvist: ”En dålig dag kan sänka betyget” och ”vi betygsätts utifrån vårt sämsta resultat” är två exempel på kommentarer som återkommer i debatten, och som tidningarna gärna lyfter fram när tillfälle ges. Människor som inte är insatta i skolvärlden förleds kanske att tro att det är så illa ställt med betygssättningen som media får det att framstå. Det är det inte!

En dålig dag ska inte sänka betyget! Skolverket är tydligt med att läraren vid bedömning ska utgå från ett allsidigt underlag och att eleven ska ges flera tillfällen att visa sina kunskaper och förmågor. Det är därför inte rimligt att ett enstaka prov eller examinationstillfälle ensamt utgör underlag för ett helt kunskapskrav. Nationella prov, exempelvis, prövar inte alla kunskapskrav och kan därför inte ensamt utgöra ett betygsunderlag för en hel kurs. Kort sagt, ett brett och nyanserat underlag ligger till grund för betygsättning, vilket kräver att vi som lärare planerar för bedömning redan när vi lägger upp kursen och konstruerar våra uppgifter.

Föreställningen om att elever betygsätts utifrån sina sämsta resultat bottnar i att eleven i den nya betygsskalan för att nå E, C och A måste uppnå samtliga kunskapskrav. För betygen D och B ska eleven uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Detta innebär i teorin att en elev som har uppfyllt samtliga kunskapskrav för betyget A utom ett där eleven har uppfyllt kraven för E ska hamna på betyget D. Det kan låta orättvist, men är i praktiken inte särskilt vanligt upplever vi och många av våra kollegor. Om ett elevresultat är starkt avvikande i jämförelse med andra resultat från samma elev kan det kanske finnas anledning för läraren att fundera över uppgiftens utformning. Dessutom ska varje kunskapskrav prövas vid flera olika tillfällen och på flera olika sätt, vilket ger eleven många chanser att visa sina färdigheter. Vi vet att det finns undantag och vi har förstått att kunskapskraven i vissa ämnen är så preciserade att elever faktiskt kan hamna i mardrömsscenariot, där ett enstaka kunskapskrav kan sänka slutbetyget med tre steg. Detta är naturligtvis något Skolverket måste se över.

Vi är i grund och botten positiva till den nya betygsskalan, det är tydligare än förut, men ser också att det finns en del förbättringsområden. Ett nytt betygssystem implementerar inte sig själv utan här krävs ett gediget arbete från såväl Skolverket som rektorer och lärare, ett arbete som måste påbörjas i tid och som sedan måste fortgå under flera år. Skolverkets information behöver tydliggöras, det gäller inte minst deras röriga hemsida, där det många gånger krävs otaliga klick för att hitta rätt. Nu senast har de lanserat ett bedömningsstöd på sin webbplats, vilket är en bra tanke som dock borde ha realiserats betydligt tidigare och vars material borde ha gjorts mer användarvänligt. De bör också säkerställa att deras tryckta information, t.ex. Allmänna råd för bedömning och betygssättning och Handledning av betygsskalan faktiskt når ut till kommunerna, och att skolorna sedan systematiskt arbetar med materialet. Mycket tyder på att medvetandet kring bedömningsfrågor ser mycket olika ut på olika skolor och i olika arbetslag, vilket inneär att tolkningsutrymmet vid betygssättning blir för stort.

I värsta fall kan bedömning vara hämmande, opedagogisk och rättsosäker.  Men bedömning kan också, och ska, stödja elevens kunskapsutveckling och vara ett effektivt verktyg för lärande. I vårt befintliga betygssystem finns, tror vi, förutsättningar för detta men mycket arbete återstår. Vi vill se ordentliga fortbildningssatsningar för lärare och ett mer systematiskt implementeringsarbete från stat och kommun. Bedömning är så mycket mer än betyg!