Vår relation till Pisa

Svenska skolans Pisaresultat ligger som en tung filt över Sverige. Det finns hundratals förklaringar till varför Sverige hade så låga resultat i Pisa 2013 och många menar att resultatet inte är viktigt. Vi har fördjupat oss i ett svenskt forskningsprojekt av Pisatest och tycker att det är relevant att sammanfatta de delar av projektet som belyser naturvetenskap och läsförståelse här.

Anders Jakobsson är professor i didaktik inom naturvetenskap och forskar i Pisatesterna. Han menar att det är av stor vikt att vi förstår vad Pisa mäter och hur vi, på ett balanserat sätt, ska använda oss av den information som vi får av testerna. Jakobsson tycker att det är viktigt att vi inte bygger ett skolsystem eller en lärarutbildning som är baserad på att svenska elever ska klara internationella tester. Kunskap är mer komplext än vad man kan mäta med ett test.

I Pisa ingår matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Innehållet i de tre ämnesområdena har bestämts gemensamt av OECD-länderna.  Pisa mäter vad ungdomar kan av den kunskap som OECD-länderna har kommit överens om att den ska mäta och Jakobsson menar att en viktig poäng är att Pisa inte mäter det som den svenska läroplanen innehåller.

Hur kan man då använda Pisaresultatet i Sverige? Jakobsson och hans forskningsgrupp har använt sig av de uppgifter som eleverna har löst i Pisatesterna. De har studerat de faktiska lösningarna för att se vilka trender som syns under 2000-talets testresultat och deras forskning visar att.

  • Det finns ett starkt samband mellan testresultaten i naturvetenskap och läförståelse.

  • Det har skett en kraftig ökning av försämrade resultat för den grupp som är svagpresterande.

  • Det har skett en stark nedgång i samtliga grupper när det gäller läsförståelse. 

I de naturvetenskapliga testerna har de svenska eleverna en tydlig nedgång i uppgifter som innebär att de ska lösa problem som är mer krävande och som innebär att eleven får viss fakta som ska användas för att dra slutsatser. Jakobsson framhåller vikten av att jobba med läsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena. Däremot upptäckte Jakobsson att svenska elever har förbättrat sina resultat när det gäller rena faktauppgifter vid 2012 Pisatest. Har vi en undervisning som lägger för stor vikt vid fakta och för lite vid att dra slutsatser, göra analyser och hitta lösningar?

I en del av Jakobssons forskning har elever gjort uppgifter från Pisatesterna. Han ville studera hur de resonerade när de löste uppgifterna och fann att ett flertal av de eleverna hade stora problem att förstå de naturvetenskapliga ord och begrepp som användes vilket innebar att de hade svårigheter att lösa uppgifterna. Undervisar vi inte med ett naturvetenskapligt språk i de naturvetenskapliga ämnena?

Jakobsson betonar vikten av analyser av PISA testerna för att kunna använda informationen och kunskapen på ett relevant och balanserat sätt. Vi har en relation till Pisa vare sig vi vill eller inte och relationer måste vårdas.