Det kom ett mejl

Det kom ett mejl från en kollega från vår systerförvaltning här i Karlstad. I mejlet stod bland annat följande att läsa:

Vi planerar vårt arbete inför hösten och jag skulle gärna vilja ta del av hur ert arbete inom elevhälsan ser ut som bidrar/bidragit till en stabil och väl fungerande elevhälsa, förutom analys före och efter olika insatser. Hur arbetar ni? Vilka fokusområden har ni? Arbetar ni mestadels i grupper, enskilda samtal eller i klasser, eller ligger fokus i att stötta lärare till bästa möjliga lärmiljö? Vad innebär en stadig elevhälsa för dig och hos er?

Hej!
Tack för ditt mejl. Det är alltid roligt att få frågor från kollegor. Det första jag vill säga är att vi på Råtorp inte tagit fram en modell eller metod för hur en skola ska arbeta med elevhälsa. Inte heller har vi kommit fram till något som ens liknar ett facit på alla de frågor som kan dyka upp inom ramen av elevhälsan. Är man ute efter den typen av svar så är jag fel person att mejla. Jag har inget facit. Det jag däremot kan bidra med är vår berättelse hur vi arbetat med elevhälsa på Råtorps två skolor.

Det vi gjort är att gräva i myllan där vi står. Vi vridit och vänt på begrepp och processer för att hitta ett sätt som matchar de pedagoger och de kompetenser som vi har i våra verksamheter. Bland de första sakerna vi gjorde var att, tillsammans med pedagogerna, diskutera hur arbetet med elevhälsa ska fungera och organiseras på Råtorp. Arbetslaget fick formulera förbättringsförslag med syfte att sudda ut gränsen mellan vi och dom det vill säga teamet och pedagogerna. Vi behövde en samsyn kring särskilt stöd och extra anpassningar. Förbättringsförslagen ledde fram till tanken kring ett utvidgat arbetslag som innefattar pedagoger och teamet. Den konstellationen sågs var femte vecka under två läsår ända fram till VT 2019 då vi upplevde att vi vuxit ur det upplägget.

Parallellt med ovanstående så har vi lagt stor kraft att fortbilda oss kring tillgängliga lärmiljöer. Vi har arbetat med SPSMs material kring detta och verkligen grottat ner oss i vad tillgänglighet och delaktighet står för. Det i kombination med det vi kallar för Jakten på Främst det vill säga att elevhälsoarbetet främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande har skapat en tydligare riktning för vårt gemensamma arbetet kring elevhälsa.

Inför innestående läsår visade vår analys att vårt arbete med det utvidgade arbetslaget spelat ut sin roll. Det krävdes något nytt. Vår analys visade även att de elever vi hade absolut svårast att skapa tillgängliga lärmiljöer kring var elever inom NPF. Här såg vi att vi ännu inte nådde fram fullt. Därför har vi breddat kompetensen hos alla pedagogisk personal och resurspersonal när det gäller NPF. Vi har genomfört den inom ramen av SPSM.

I den senaste fortbildningsinsatsen så fick vi möjlighet att stifta bekantskap med två olika perspektiv kring arbetet med elevhälsa: det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet. För oss var det viktigt att börja diskutera de olika perspektiven. Efter dessa diskussioner har jag som rektor varit tydlig med pedagogerna att jag anser att det kategoriska perspektivet inte rimmar med vare sig skollag eller läroplan. Vi måste inta ett relationellt perspektiv för att inte ansvarsfrågan ska hamna fel. Vi måste äga ansvaret för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla våra elever. Det åligger inte elever eller vårdnadshavare att se till att undervisningen fungerar i skolan. Det ligger på oss i professionen.

I den processen är det mycket viktigt att teamet inte intar ett kategoriskt perspektiv gentemot pedagogerna. Det anser jag är en säker väg mot ett nytt vi och dom. För mig som rektor handlar det om att skapa så bra förutsättningar jag kan för pedagogerna genom kollegiala samtal om elevhälsa och analysförmåga. Jag menar att det är svårt att driva förbättringsarbete om man inte först reflekterar över hur det kommer sig att det ser ut som det gör på ens egen skola. Det är när vi börjar nosa på varför det ser ut som det gör som vi tagit ett första viktigt steg mot verkligt förbättringsarbete. Nu är det hög tid att återgå till dina frågor.

Hur arbetar ni? Vilka fokusområden har ni?  Vi arbetar med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Det är ett arbete som startar när pedagogerna planerar sitt arbete. Den planeringen behöver präglas av delaktighet för eleverna och ett starkt fokus på att pedagogen säkerställer att planeringen passar alla i gruppen som hen har i undervisningen.

Arbetar ni mestadels i grupper, enskilda samtal eller i klasser, eller ligger fokus i att stötta lärare till bästa möjliga lärmiljö?  Vi lägger störst vikt med att stötta pedagogerna att skapa bästa möjliga lärmiljö. Det går i linje med det vi kallar Jakten på främst. Om vi hela tiden fokuserar på åtgärdande arbete så är det svårt att svänga runt till att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det betyder dock inte av vår kurator, specialpedagog eller kurator inte träffar elever enskilt. Det betyder att vi inte bara ska göra det.

Vad innebär en stadig elevhälsa för dig och hos er?  För oss på Råtorp innebär en stadig elevhälsa att vi har en gemensam syn på vad särskilt stöd är. Det innebär att vi ska ha ett relationellt perspektiv och hela tiden ta ansvar för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla våra elever oavsett om elev behöver stöttas eller utmanas. Kort sagt inget annat än det som står i skollagens 1 kapitel 4 paragraf: ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”.

Sort tack för ditt mejl och dina frågor. Hör gärna av dig igen!
/Magnus Sjödin, rektor