Januariöverenskommelsen och skolan

Sverige, vi har ett resultat! Efter ett antal talmansrundor så har nu Sverige en regering. Man kan tycka vad man vill om processen eller resultatet för den delen, men det är tydligt att det gjorts en hel del kompromisser för att få till detta. Kan detta få några konsekvenser för oss som arbetar inom skolan? Jo, i överenskommelsens 73 punkter så finns ett antal punkter som riktar sig till skolan. Så här står det bland annat att läsa om skolan: "Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga förutsättningar för alla elever att klara skolan". Sedan följer nio punkter (punkt 49-57) för hur politiken tänker sig detta. Jag har tagit mig friheten att redigera rätt hårt i texten för att skapa överblick. Vill du läsa all text som hör till punkterna så kan du läsa mer här.

49. Förbättra kunskaperna i skolan. Under den här punkten skrivs framför allt likvärdighet och kvalitet fram. Det känns ju igen från all skoldebatt som pågått de senaste åren. Det som jag upplever är nytt är att vi ska uppmuntra flit och ambition. I och med att det skrivs fram så har det alltså inte varit så tidigare?

50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra. Reformen införs första juli 2020, då det nuvarande försöket upphör. Detta är en fortsatt diskussion kring att betyg genererar förbättrade kunskaper. Det är bra att förslaget är skrivet som en möjlighet för skolan. Det är ju ett förslag som redan testas. 100 skolor skulle få möjligheten att sätta betyg från åk 4. 12 skolor anmälde sitt intresse. Det tycker jag säger en del.

51. Tioårig grundskola. Regeringen ska bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag. Nej! Feltänk! Här slår jag bakut. Om förslaget innebär att förskoleklassen som verksamhet försvinner så är det ett direkt dåligt förslag. Vi behöver stärka övergången mellan förskolan och skolan inte göra den svårare.

52. Ge rätt stöd i tid. Här handlar det om nyanländas barn och att de ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan. Det tycker jag är bra. Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når kunskapsmålen. Det förslaget känns som en slags prolog till följande skrivning "inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp". Då är det viktigt att eleverna är kvar på hemmaskolan och inte remitteras bort någon annanstans. Avslutningsvis lyfter politiken fram behovet av att utbilda fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk samt att vi behöver investera i goda lärmiljöer och små grupper i förskola och fritidshem. Att vi behöver investera i goda lärmiljöer håller jag helt med om, men jag förhåller mig skeptisk till att det alltid är likställt med små grupper. Vad är en liten grupp och är alltid lärmiljön god där? Om nu politiken vill styra över gruppstorlekar, som man redan gör i förskolan, så anser jag att man även ska axla huvudmannaskapet fullt ut.

53. Skapa studiero. Här lyfts mobilförbud upp med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften. Så tror jag det redan ser ut på de flesta skolorna i Karlstad. Jag vet att det är så på våra två skolor i alla fall. För mig är det förslaget ett sätt att sparka in en öppen dörr på ett resolut och bestämt sätt. Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter. Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna. Jag tycker det är bra att pedagoger ska ägna sig åt kärnverksamhet och för mig ligger tillitsfulla relationer där. Det får gärna vara så att annan personal möjliggör det administrativa kring yrkesrollen, men det får inte bli så att dessa personer tar över viktiga delar i yrkesutövningen, som samtal med eleverna eller deras vårdnadshavare. 

54. Ge likvärdiga förutsättningar. Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel lägstanivå. Nu blir det riktigt intressant ur mitt perspektiv! Kommer rektor äntligen skrivas in i elevhälsan fullt ut i skollagen? Jag tror det är en förutsättning för att skapa den förändring som punkten avser. Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan tas fram. Om politiken nu vill sätta någon form av siffra på vad som är en acceptabel lägstanivå, så förutsätter det ett annat huvudmannaskap, så det är bra att den tanken skrivs fram.

55. Nya betyg i gymnasieskolan. Har har jag inga direkta synpunkter.

56. Reformera lärarutbildningen. Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs. Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar. Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Här är en punkt som jag helt och fullt ställer mig bakom. Bra!

57. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar. I och med att all undervisning ska vara icke-konfesionell, så är det väl självklart att alla skolor ska arbeta på det sättet. Kan en konfessionell skola visa att undervisningen är icke-konfesionell så är det helt ok för mig.

Sammanfattningsvis så är det en mix av politisk retorik, jag tänker då främst på mobilförbud och tidiga betyg och förslag som på djupet och på riktigt kan skapa förbättring för våra skolor. Jag tänker då särskilt på att skapa likvärdiga förutsättningar för elevhälsan samt en reformerad lärarutbildning. Nu är ju skolan och undervisning mer komplex än att kunna sammanfattas i nio punkter. Jag är dock alltid positiv till breda politiska lösningar som skapar stabilitet över tid för oss som arbetar i skolan. Det ska bli spännande att följa dessa punkter framöver.
/Magnus Sjödin, rektor