Vikten av verksamhetsövergripande arbete

Nu har läsåret rullat igång ordentligt och det märks att strukturer och rutiner så smått börjar sätta sig. På Råtorp arbetar vi vidare med att skapa tillgängliga lärmiljöer för våra elever. Vi har skrivit om det en hel del på bloggen och berättat hur det kan te sig i våra grupper och i vårt arbete med elevhälsa. Idag tänkte jag anlägga ett mer övergripande perspektiv.

I vår arbetsplan för läsåret 18/19 står bland annat följande: "de nya skrivningarna för förskoleklass och fritidshem ställer nya krav på det verksamhetsövergripande arbetet. Nu kommer vi lyfta in perspektiven tydligare och se hur dessa går i linje med vårt systematiska kvalitetsarbete". Det är ingen märkvärdig skrivning överhuvudtaget, men vi vill signalera hur viktigt det är för alla pedaogoger att det finns nya skrivningar för verksamheterna förskoleklass och fritidshem. Som en ren bonus lyfts fritidshemmet och fröskoleklassen fram och in i arbetsplanen och synliggörs.

 I läroplanen står det bland annat att samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Den meningen hittas under rubriken 2.8 Rektors ansvar. För mig är detta en viktig mening sett ur ett elevhälsoperspektiv. Vi driver hypotesen att sammanhang och förståelse för detta sammanhang är ytterst viktigt för både elever och pedagoger.

Det är dock inte helt enkelt att skapa dessa samarbetsformer då uppdragen skiljer sig åt i några avseenden. Ska jag generalisera så ska lärare i åk 1-6 ha stort fokus på individens utveckling och fritidshemmet ska ha fokus på gruppens utveckling. Det kan ju verka ett motsättning i detta, men det behöver det inte vara. Det är inte det som kan vara ett hinder. Hindret handlar om att våra olika verksamheter inte har kännedom om varandras delar i läroplanen. Det är få lärare som vet vad fritidshemmet och förskoleklassen har för centralt innehåll och det är få fritidspedagoger som har koll på kursplanerna. 

Jag menar inte att man ska kunna doktorera på varandras delar, men för att kunna samverka så måste man känna till vad man ska kunna samverka kring. Om inte den förståelsen finns som spelar det ingen roll vilken samarbetsform vi rektorer ordnar. Sträcker man upp fingret i luften och känner av utvecklingen, så tror jag att mycket av de stödinsatser som Skolverket kommer erbjuda framgent kommer handla om just hur våra olika verksamheter ska komplettera varandra. Det är en intressant utvecklig som är mycket välkommen i skolan. Tittar vi på vad Skolkommissionen har som grund för alla sina åtgärdsförslag så handlar det om att säkerställa elevernas lärande, utveckling och välbefinnade. Det är inget som respektive verksamhet i skolan mäktar med. Utan detta måste vi göra tillsammans. 

Det kan låta stort och mycket, men det räcker med en snabb titt i centralt innehåll för frititdshemmet och t. ex. SV för att se att det finns många beröringspunkter som skulle kunna vara en bas för ett samarbete mellan fritidspedagoger och lärare. Om vi lyckas få till detta, så kommer vi även skapa ett större sammanhang för våra elever vilket kommer innebära att undervisningen oftare kommer leda till lärarande, utveckling och välbefinnande.
/Magnus Sjödin, rektor