Elevhälsan + Skolkommissionen = sant!

Jag vill börja med att vara den förste att erkänna: nej, jag har inte läst hela Skolkommisssionens slutbetänkande. Däremot har jag gjort ett försök att sätta mig in i den delen som handlar om elevhälsa. Jag gillar den bild som tagits fram för att sammanfatta kommissionens tankar om hur allt hänger ihop. Särskilt förtjust är jag i den vattenstämpel som ligger till grund för hela bilden: Elevens lärande, utveckling och välbefinnande. Jag ser på denna vattenstämpel, som jag ser på vattenstämplar på sedlar. Vattenstämpeln är det som avgör om en sedel är äkta eller falsk. Det är också i vattenstämpeln som jag tolkar in mycket av det som elevhälsa betyder för mig: mår du bra så presterar du bra, eller som kommissionen skriver fram: "en god hälsa leder till ett ökat välbefinnande och därmed även till bättre förutsättningar för lärande."

Jag har i tidigare inlägg skrivit om tillgängliga lärmiljöer och har man det perspektivet framför sig är det lätt att känna igen många av de tankegångar som Skolkommissionen lyfter fram. Kort och gott: Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärarandesituation som möjligt för alla elever. Det innebär att elevhälsan måste arbeta tätt med pedagogerna. Främjande och förebyggande arbete sker inte i ett möte med ett team bestående av skolpsykolog, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Det sker i mötet mellan den fysiska miljön, den sociala miljön och den pedagogiska miljön dvs. ute i grupperna på fritidshemmen och i våra klassrum mellan pedagoger och elever. Däremot är det av yttersta vikt att elevhälsan och dess team tar en övergripande diskussion med pedagogerna vad det innebär att skapa positiva lärarandesituationer. Dessutom måste det ske med en tydlig strategi och en tydlig systematik.

För oss på Råtorp betyder det att elevhälsoarbetet i allra största grad står i centrum för det kollegiala arbete vi genomför. Kommande läsår kommer handla mycket om tillgängliga lärmiljöer. Förr analyserade vi vår verksamhet utifrån perspektiviet individ-grupp-organisation. Den senaste tiden har vi vänt på perspektivet och gjort analysen utifrån organisation-grupp-individ. Det har fungerat bra, men jag upplever att vi är redo att revidera perspektivet ytterligare och göra våra analyser och bygga systematik kring perspektivet organisation-tillgängliga lärmiljöer-individ och när jag läser vad Skolkomissionen skriver fram gällande elevhälsa, så känns det helt rätt för vår del.

Så när jag sammanfattar kapitlet som handlar om En stärkt och mer tillgänglig elevhälsa så gillar jag det jag läser. Det känns rätt och i/på tiden. Det är hög tid att tillgängliga lärmiljöer lyfts fram på riktigt i alla planeringar hos alla pedagoger. Det i kombination med en vassare systematik kommer leda till en högre grad av välbefinnande hos våra elever vilket i sin tur kommer gagna elevens lärande och utveckling. Om det sedan betyder skillnader i TIMSS eller PISA återstår att se, men för mig handlar det om eleverna ska må och prestera efter förmåga. Det ska inte finnas något i våra lärmiljöer som hämmar eller hindrar. Det är, enligt mig, det verkliga måttet av kvalitet och framgång.

En annan intressant aspekt som lyfts fram är de internationella exempel från Finland, Canada och Skottland där styrdokumenten är vassare och tydligare när det gäller välbefinnande. Kommissionen föreslår därför att formuleringar kring välbefinnande ska in i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och inte enbart i kursplanen för idrott och hälsa. Det ska bli spännande att följa den utvecklingen och se vad det betyder för oss som arbetar med elevhälsa.

/Magnus Sjödin, rektor