Att pröva olika samtalsmodeller – Hur skapar vi mer tid för alla i klassrummet?

I läslyftet har vi fått pröva olika samtalsmodeller. Efter att vi själva fått delta i olika samtalsmodeller blir det lättare att själv genomföra dem eftersom man förstår bättre hur de fungerar. Jag har verkligen omvärderat post-it lappars användning. Det är intressant att se hur man med dem kan styra diskussionerna. Även hur olika grupperingar kan påverka innehållet och deltagandet i diskussionerna. Alla får dessutom mer tid att berätta om vad de tänker

Post-it lappar

En modell vi har använt i läslyftet är att innan diskussionen av en text skriver vi upp vad vi vill ta upp ur texten på post-it lappar. Efter en stund sorterar vi lapparna i grupper så som de hör ihop. Därefter tar man en lapp med noteringar som vi en efter en kommenterar och diskuterar laget runt. När vi diskuterat den tar vi nästa. På det viset blir allas tankar diskuterade. Man blir också tvungen att själv delta och tänka till och kan inte bara hålla med någon annan. Alla blir mer delaktiga. När man själv upplevt det är det lättare att använda det i sin egen organisation av arbete.

Arbeta med texter med elever

Att arbeta med post-it lappar med elever gör att man snabbt får veta vad alla elever tänker om en text. Det här är väldigt enkelt och effektivt när man vill diskutera en text. Plötsligt är alla mina elever delaktiga i diskussionerna. De är tvungna att tänka till själva och tycka något om texten. När vi gjort det några gånger kommer de in i en rutin och de blir snabba på att formulera sig. De sätter gärna upp sin lapp på tavlan. Vi läser vad som står på dem och sorterar dem i helklass. De vet gången i diskussionsarbetet och tycker det blir spännande att se om någon annan tycker som de. De känns förväntansfulla. De blir också noggranna med att just deras tankar kommer upp och diskuteras. Alla får delta och synas.  Det blir lite mer rättvist än när man enbart diskuterar något muntligt. Då kan det var 10 stycken som tänker samma sak men det är ju bara en som får berätta om tanken. 

Fyrklövern

En annan modell är treklövern eller fyrklövern. Tre elever sitter med ryggen mot varandra. Tre andra elever står upp. De som sitter har penna och papper och var sin fråga. De som står får en minut att svara på en fråga. Därefter byter man plats i den yttre stående ringen. Då får de som står svara på en ny fråga. Sedan byter man en tredje gång. Därefter byter man plats; de som svarat får skriva. Modellen är bra om man snabbt vill få in många svar på flera frågor. Som alla modeller fungerar de bättre och bättre ju mer rutin eleverna har. Ett tips är att stå en bit ifrån vid sidan om dessa tre-klöver grupper. Då är det lättare att bryta diskussionen efter ett par minuter än när man är en del av diskussionen. På det viset blir det lättare att hålla tiden och diskussionen inom ramarna man satt upp.

Vi behöver arbeta med olika texter 

Gemensamma diskussioner är viktiga för att utveckla  läskompetens. Vi behöver arbeta med många olika slags texter: berättande, fakta, instruerande och även med argumenterande texter. I flera läromedel är de förstnämnda ofta med men inte lika ofta de argumenterande. Det är i de gemensamma diskussionerna vi kan lära oss av varandra. Vi kan modellera hur vi tänker när vi tar oss an texter. Det är viktigt att vi undervisar i hur vi kan bearbeta och förstå texter. Texter vi ger eleverna behöver vi bearbeta och samtala om tillsammans. För att få alla att delta aktivt kan olika samtalsmodeller hjälpa till på olika sätt. De är också en bra hjälp för att skapa ramar kring diskussionerna när det gäller tid, deltagande och innehåll.