Att använda digitala verktyg med eftertanke

För några veckor sedan hade vi i SOL i Värmland förmånen att få lyssna på Carina Hermansson, docent och gästforskare på Karlstad universitet. En riktigt bra förmiddag där vi fick med oss nya tankar om digitalisering kopplat till undervisning, lärande och läsande. Här kommer en liten intervju med Carina. 

Vad arbetar du med just nu, Carina?

För tillfället upptar forskning en stor del av mitt arbete. Jag har glädjen att vara del i flera roliga och spännande forskningsprojekt samtidigt som jag saknar att vara i undervisning. I stort intresserar jag mig för språkets betydelse för lärande och språkutveckling. Under de senaste tre åren har jag studerat digitalisering av tidig läs- och skrivundervisning samt yngre barns skrivande och läsande i det digitala klassrummet. Dessutom är vi i början av ett spännande projekt där forskare och lärare arbetar tillsammans för att utveckla klassrumsmodeller för att stötta elever i deras skrivande. Det handlar om ett deltagande skrivande, allt från mer informella meddelanden till vänner på sociala medier till mer formella texter som insändare och andra texttyper med syfte att uttrycka sin röst och att delta i samhället. I dagens informationsrika samhälle är skolan kanske den viktigaste platsen för elever att utveckla nödvändiga kompetenser för ett aktivt medborgarskap, oavsett ålder.

Vilka råd skulle du vilja ge till lärare som vill utveckla sin undervisning?

Det viktigaste rådet till pedagoger i det digitala klassrummet är att använda digitala verktyg med eftertanke och göra medvetna val kring vad det digitala verktyget kan tillföra till den specifika aktiviteten. I det digitala klassrummet kan exempelvis olika multimodaliteter (ljud, bild, layout) med lätthet användas i ett språkstimulerande arbete med eleverna - men inte vid andra situationer. 

Något som ofta används, och som är viktigt att återkoppla till, är vikten av att skapa språkstimulerande aktiviteter (digitalt eller analogt) där elever får möjlighet att BÅDE utveckla och uttrycka sina egna, unika, konkreta erfarenheter, kunskaper och intressen OCH samtidigt utforska och utveckla formella aspekter av språket. Detta kan med fördel ske i möten med andras texter och skriverfarenheter och efterhand kan eleverna se det generella i sina egna och andras texter och skrivande.

Vilka råd skulle du vilja ge till rektorer som vill utveckla sitt arbete med att vara pedagogiska ledare?

Ledare för det pedagogiska arbetet har ett viktigt uppdrag, speciellt i samband med nya investeringar i digitala verktyg, att organisera för kompetensutveckling för såväl handhavandet av den tekniska utrustningen som pedagogisk vägledning. 

Stort tack, Carina, för att du besökte oss i SOL-nätverket samt för intervjun här i Pedagog Värmland!

/Marlene