Digitalisering och skrivande - hur kan vi utveckla det?

I och med digitaliseringens intåg i skolans värld så börjar många lärare, rektorer och huvudmän fundera på hur det ska genomföras. Hur kan vi nyttja digitaliseringen som en hävstång för att utveckla elevernas motivation och lärande?

SOL i Värmland har i ett antal år haft möjlighet att söka utvecklingsstöd hos Skolverket för aktiviteter som på sikt ska gynna elevernas lärande inom språk-, läs- och skrivutveckling. I år när vi i SOL satt och funderade över vilka behov våra huvudmän har så landade vi i att digitalisering kopplat till skrivande var något vi behövde fördjupa oss i.

I några år har SKL haft en utbildning i STL (skriva sig till lärande) som vi bevakat. Den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande, STL, bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av digital teknik och digitala arenor. Modellen baseras på framgångsfaktorer för lärande och den digitala tekniken används för att fungera som hävstång för att förstärka det som har positiv effekt på elevers lärande.

Denna kombination av pedagogik och teknik gör det möjligt för alla elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater tack vare de kompensatoriska möjligheter som tekniken ger. Skriva sig till lärande är väl förankrat i kunskapskraven i läroplanen.

Den forskning som gjorts på modellen visar att Skriva sig till lärande förbättrar skolresultaten. Det ger även ökad likvärdighet mellan könen då pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat.

I STL-modellen har man hittat ett sätt att förena olika beforskade framgångsfaktorer för lärande och att använda digital teknik som hävstång för att förstärka dessa faktorer. Den forskning som ligger till grund för delarna i STL-cirkeln är bland annat: Utmanande undervisning (Nottingham), Synligt lärande (Hattie), Stärk språket, stärk lärandet (Gibbons) och Formativ bedömning (Wiliams).

När STL används i undervisningen utgår man från sex delar när man planerar lektioner. Samtliga delar behöver alltid finnas med.

1. Lgr 11 och de kunskapskrav som är direkt kopplade till elevers läs- och skrivutveckling. Målen presenteras för eleverna så att de vet vad de ska lära sig.

2. Inspiration och kunskap tar sin utgångspunkt i ett förberedande språkutvecklande arbete där elevers förkunskaper tas till vara och en gemensam grund kring arbetsområdet läggs genom att bygga upp kunskap för att ge alla samma förutsättningar.

3. Texttyper och skrivstrategier där man arbetar med genrepedagogik och olika texttypers sammansättning och uppbyggnad. Tillsammans skriver man exempeltexter och eleverna erbjuds olika stödstrukturer såsom checklistor, matriser eller skrivmallar.

4. Skrivprocessen - elever delar digitala dokument med varandra, samarbetar, skriver utkast och återkopplar digitalt till varandra i realtid. Skrivandet sker i par eller enskilt. Eleverna skriver ett utkast på sin text som de sedan kommer att få återkoppling på.

5. Formativ bedömning och återkoppling elev till elev samt lärare till elev, samt slutlig publicering på digitala sajter för flera mottagare. Återkopplingen sker digitalt och finns öppen för alla för att eleverna ska kunna se vad de övriga i gruppen har skrivit, både i sina texter och i sina återkopplingar. Återkopplingen sker utifrån målen och eleverna har ofta någon stödstruktur som t.ex. checklistor eller början-meningar till hjälp.

6. Bedömning - Slutlig bedömning av elevers lärande via analys av lärare. Lärare bedömer både den enskilda eleven men också gruppens prestation utifrån målet för att kunna planera nya arbetsområden.

Under hösten kommer SOL-nätverket tillsammans med ett par deltagare från varje huvudman att vid två tillfällen få en fördjupning i STL av två kursledare från SKL. Innehållet är bland annat:

STL Bakgrund och STL som gemensam utgångspunkt

  • Genomgång av forskning och bakgrund till STL-modellen
  • STL-modellen som grund för strukturerat professionellt kollegialt lärande

  • Erfarenheter från gemensam långvarig kompetensutveckling för att hålla ihop en skola/kommun

  • Digital kompetens genom en pedagogisk modell

  • Diskussionsfrågor och erfarenhetsutbyte kring organisation av kompetensutveckling och digitalisering

STL i klassrummet

  • Exempel från olika årskurser och ämnen
  • Förändringsprocessen i klassrummet
  • Återkoppling på digitala arenor

  • Workshop kring orkestrering av undervisning utifrån STL-modellen samt möjligheter i olika digitala plattformar

 Det här ska bli riktigt spännande och det är dagar vi ser fram emot!

/Marlene