Religionskunskap

Vid besök i mänsklighetens nollpunkt - kommer ingen undan

Jag har haft möjlighet att fördjupa mina kunskaper om antisemitism, nazism och Förintelsen genom att besöka Förintelsens platser i Polen. Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) arrangerade resan i syfte att utbilda och föra minnet av dessa brott mot mänskligheten. Vi var en grupp på 21 personer varav de flesta är lärare och vi har rest runt i Polen under tio dagar och besökt ett flertal koncentrationsläger, arbetsläger, begravningsplatser samt massgravar.

Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande

I somras var det en hel del skriverier i massmedia kring skönlitteraturens eventuella värde i undervisningen. Häromdagen publicerade Skolverket en artikel där en författare slår fast att lärare med stor framgång kan använda skönlitteratur i alla ämnen. Det är Mary Ingemansson som nyss givit ut boken Lärande genom skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap.

Ett språk- och kunskapsutvecklande klassrum

Plötsligt händer det. En kollega tar kontakt med mig eftersom hon känner sig maktlös inför sin undervisningssituation. Hon har fått nya elever till sin grupp och de är relativt nyanlända. De har stora svårigheter att ta till sig SO undervisningen eftersom de kan ”för lite” svenska. Min kollega kämpar med att ”packa upp” lärobokstexten och förenkla språket men känner att det inte är tillräckligt. Hur ska man göra? Vi vet att det tar sex till åtta år att greppa ”skolspråket” om eleverna inte får en tydlig undervisning som har fokus på språket kopplat till den kunskap de ska lära sig.

Skriva med egna ord

En av de största utmaningarna under min tid som lärare har varit att undervisa eleverna i skrivutveckling både när det gäller att skriva egna texter med fördjupat innehåll och att svara reflekterande på frågor med egna ord.  Jag undervisar elever som har svenska som sitt andraspråk i svenska och SO och har därmed haft en stor medvetenhet i att arbeta språkutvecklande. Vilket har inneburit att vi har läst svåra texter högt och diskuterat dess innehåll i klassrummet.

Synliggör begreppen!

Ämnesspecifika ord och begrepp finns i alla ämnen. I läroplanens olika kursplaner kan man läsa att eleverna ska kunna använda begreppen när de visar sin kunskap, när de samtalar, reflekterar, beskriver och diskuterar. För många elever är det svårt att komma ihåg eller förstå många begrepp vilket ger dem svårigheter när de ska läsa texter och lära in kunskap.  Utan förståelsen blir texten platt och läsningen meningslös.

Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes

Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red).

Lära på sitt andraspråk!

I de flesta klasser i Sverige studerar ett flertal elever som är flerspråkiga. De kommer att ha stora fördelar i sitt framtida yrkesliv om de får rätt stöd i kombination med rätt utmaning i skolan. Vi lärare, måste bli medvetna om hur vi ska ge stöd och utmaning på rätt nivå. Till en början bör vi ”närstudera” vår egen undervisning i klassrummet. Varje lärare bör ställa följande frågor till sig själv. Vad innehåller min undervisning? Hur presenterar jag nya arbetsområden? Hur förstår mina elever min undervisning?

Våga välja svåra texter!

Många elever har stora svårigheter att läsa långa informationstäta faktatexter och försöker därför undvika dessa texter, samtidigt som lärarna inte sällan väljer att använda mer lättlästa texter för att underlätta för eleverna. Läromedelsförlagen har uppmärksammat problemet med faktatäta ”svårlästa” läroböcker och har därför oftast en ”lättläst” eller en ”lightserie” som komplement till en mer omfattande lärobok. Det är särskilt märkbart i de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena vilket också PISA-resultatet påvisar.

Närläsning – en metod för ökad läsförståelse

RUC:s seminarieserie Läsförståelse och läsundervisning på Karlstads universitet har inspirerat oss i vårt arbete med läsundervisning och därför återkommer vi med pedagogiska tips och strategier på hur man kan arbete med läsutveckling i klassrummet. Under Ann Boglinds, lektor vid Göteborgs universitet, ledning fick vi prova på pedagogisk närläsning, en litteraturvetenskaplig analysmetod som syftar till att ge läsaren en djupare textupplevelse. Metoden kan användas för elever i alla åldrar och för elever på olika språknivåer.  

Sidor

Prenumerera på RSS - Religionskunskap