Projekt kring poesiantologin ”En bro av poesi”

Vid höstterminens start 2021 fick alla elever i förskoleklass i Sverige poesiantologin ”En bro av poesi”. Dikturvalet i boken är gjorda av Ann Boglind och Anna Nordlund. Det var Svenska Akademien som i samarbete med Skolverket skänkte böckerna. Syftet var att på ett enkelt och lustfyllt sätt skapa intresse för poesi och stärka elevernas språk- och läsfrämjande arbete på skolan.

Boken ”En bro av poesi” passar barn i åldern 6-9 år och innehåller 59 svenskspråkiga dikter, både äldre och nyare. Bilderna i boken är illustrerade av några av våra mest kända barnboksillustratörer. Tanken är att bilderna ska vara ett stöd för att förstå dikterna ännu bättre, t.ex. vara ingångar till samtal samt att inspirera till eget skapande. Det finns även korta filmer som man kan visa för eleverna samt en lärarhandledning på UR.  

Hur kommer det sig att vi valde att jobba med poesi?

Hela skolan hade året innan haft besök av konstnären och författaren Marcus Gunnar Pettersson. Hans bilder, underfundiga texter och verser inspirerade både lärare och elever. Insikten hos alla ökade om att det är väldigt viktigt att inspirera eleverna till att få en förståelse för poesi samt att poesin utvecklar elevernas språk.  

När sedan eleverna fick boken ”En bro av poesi” hösten 2021 ville vi göra boken och genren mer tillgänglig för alla elever. Det blev därför naturligt för oss att starta upp ett poesiprojekt i våra förskoleklasser, samt i ytterligare några klasser. Vårt mål med projektet var att poesin på ett lustfyllt sätt skulle utveckla elevernas språk samt att vi skulle göra det tillsammans.

Hur vi har jobbat med språkområdet poesi

Vi började med att introducera dikten ”Krakel Spektakel slår på sin trumma” av Lennart Hellsing. Vi använde oss då av en hemlig låda, där det låg en trumma i. Vi läste dikten, såg filmen på UR som hör till dikten och sedan spelade eleverna på rytminstrument till dikten. Vi utvecklade sedan arbetet med Lennart Hellsings sånger, bl.a. ”Trollkarlen” som ingår i poesiantologin. Vi läste böcker av Lennart Hellsing och såg filmen ”Krakel Spektakel”. Vi använde oss också av memoryspel (Krakel Spektakel MEMO och Räkna sjörövare).

När vi introducerade dikten ”Snögubbe tögubbe” av Hanna Lundström låg det en snögubbe i den hemliga lådan. Vi läste dikten och såg filmen från UR. Till temat snögubben gjorde eleverna sedan klippövningar samt bilduppgifter med olika tekniker. Dikten ledde oss vidare till att läsa andra böcker om snögubbar och göra olika arbetsblad. Vi såg också filmen ”The snowman”. Vi avslutade med att skriva en dikt tillsammans om vintern.

Den sista dikten som vi jobbade med var ”Skräcködlor” av Britt G Hallqvist. Då låg det en dinosaurie i hemliga lådan. Arbetet med dinosaurier inspirerande eleverna väldigt mycket. Vi läste både faktaböcker och skönlitteratur, vi såg faktafilmer om dinosaurier, filmen om ”Lillefot” samt ”T-Rex” på SVT-barn. Eleverna jobbade även med dinosauriepussel, olika spel (Dotty dinosaurs, Dinosaurier memo) samt arbetsblad.

Tillsammans har vi läst dikter i kör och lyssnat på hur dikterna låter när man läser med olika röster. Vi har fantiserat runt orden, hur de känns, smakar och nästan luktar. Bilderna i boken har förstärkt texten och fångat elevernas intresse. Bilderna har därför varit viktiga för elevernas förståelse. När eleverna har berättat om bilderna har vi ställt frågor som:

• Vad tänker jag på när jag ser den här bilden?
• Hur tycker jag att bilden passar till dikten som vi har läst?
• Vilken är min favoritdikt/bild?

Eleverna har stolt visat upp sina alster i klassrummet och i korridoren. På så sätt har de haft en mottagare som har kunnat se och bekräfta deras arbeten. Varje dikt som vi har jobbat med har blivit till en fin tavla som vi har haft i klassrummet. Dikttavlorna har påmint alla om de dikter som klassen har jobbat med.

Vilka positiva resultat kan vi se av att jobba med poesi?

Det har startat många spännande och intressanta samtal i klassen om texterna och bilderna i boken ”En bro av poesi”. Det har också varit väldigt inspirerande att höra hur eleverna har delat med sig av sina olika erfarenheter, tankar och åsikter. Vi upplever att det har lett till en större acceptans i klassen, man får tänka olika och att det är helt okej. Vad betyder den här dikten för mig? Vad betyder den för dig? Dikterna har talat till oss på olika sätt!

Eleverna är nu mer medvetna om att det finns något som heter dikter och att de även kan skapa egna dikter utifrån sina egna ord. Dikterna har inspirerat oss till mycket högläsning och sång. Vi har lärt oss att dikter kan bli till en sång, t.ex. ”Trollkarlen” både sjöng och läste vi som en text.   

Dikterna har inspirerat oss till olika teman vilket har gett eleverna en bred kunskap inom olika områden, t.ex. ”vinter”, ”dinosaurier” m.fl. Arbetet har också inspirerat oss till att jobba med andra dikter och ordspråk, t.ex. Rädd som en hare, Modig som ett lejon, av författaren Marcus Gunnar Pettersson.

Vi har fått se hur ett intresse för poesi har väckts och skapat en fin gemenskap bland eleverna.

Våra tankar och erfarenheter om poesiprojektet

Vi rekommenderar andra att också jobba mer med poesi! Det här är ett väldigt roligt och stimulerande sätt att jobba på. Arbetet går också att utveckla på många olika sätt. För oss blev poesiprojektet en ingång till nya spännande texter, sånger, dikter och andra språkupplevelser.

På skolan utvecklade vi ett kollegialt lärande kring arbetsområdet och vi delade med oss av våra olika erfarenheter. Det blev ett ämnesövergripande arbete där vi fick in flera ämnen, bild, musik, NO (snö, olika djur), matematik (räknade dinosaurier).

Vi har fortlöpande dokumenterat vårt arbete, vilket gör det enkelt att fortsätta samt att utveckla arbetet än mer.

Om man vill veta mer om vårt poesiprojekt så kan man kontakta Kyrkebyskolan i Arvika.

/Berit Andersson, specialpedagog, Kyrkebyskolan, Arvika